Datorn – ett verktyg i kampen mot rasism

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare på IML (Interaktiva Medier och Lärande), där jag undervisade i hur man kunde använda datorer i skolan. Visst är ord- och bildbehandling kul, men jag började fundera över vad datorerna kan vara bra till – egentligen. Jag har alltid haft en fascination för datorn som verktyg, men jag tyckte att man borde kunna fokusera arbetet och jobba mer kreativt. Lösningen kom när jag deltog i ett seminarium med några engelska forskare, som hade skapat en webbplats för lärare och elever där de kunde bemöta och diskutera rasism. Jag blev intresserad av själva idén och lyckades få finansiering till att bygga en liknande webbplats i Sverige, men ville också driva frågan ett steg vidare och undersöka på vilket sätt man kunde använda datorer lite mer konkret tillämpat i klassrummet. Skapandet av webbplatsen är en fallstudie, hela avhandlingen tar således sin utgångspunkt i det projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

-Den är koncentrerad kring tre forskningsfrågor: hur kan etnicitet, ”ras” och erfarenheter av rasism förstås, hur kan informations- och kommunikationsteknik kan vara ett stöd i arbetet mot rasism, och hur användbara var projektets metoder och angreppssätt? IT har varit utgångspunkten i avhandlingen, men frågorna på själva webbplatsen har fått stort utrymme. Jag har gjort en inledande intervjustudie med människor från en annan bakgrund, som sedan har legat till grund för manuset på webbplatsen. Ur manuset växte det fram 11 personligheter som fick ange strukturen för webbplatsen. IML bidrog med den bakomliggande programmeringen och gjorde det tekniskt möjligt för oss att arbeta fallbaserat på webben. Finessen med det var att vi kunde bygga in en digital portfolio som man får tillgång till när man loggar in: alla aktiviteter kan då sparas, och man kan till exempel se vilka frågor man har svarat på och vad man har gjort på webbplatsen. Det kan läraren sen gå in och titta på, och genom det få underlag för vidare klassrumsdiskussioner. När jag gjorde en utvärdering fann jag att samspeletmellan arbetet på webbplatsen och klassrumdiskussionen fungerade väldigt bra.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

-Studien visar att webbplatsen blev positivt bemött av eleverna, däremot fanns det en viss osäkerhet från lärarhåll, både gentemot ämnet i sig men även när det gällde att arbeta rent praktiskt med datorer. Resultaten pekar mot att en av fördelarna med att använda IT i de här samanhangen är möjligheterna till att visualisera, att skapa virtuella erfarenheter av ett komplext fenomen. Man surfar in i de olika personernas erfarenheter och får ta del av dem – det blir en direkt interaktion mellan webbplatsen och användaren, där eleven får möjlighet att svara på frågor som ”Hur reagerar du på det här?”, ”Vad tycker du om…” och ”Varför är det skillnad på”… och så vidare. Men ett positivt utfall förutsätter givetvis att läraren handleder och följer upparbetet.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag blev glatt överraskad när vi började testa webbplatsen, när jag märkte att eleverna tyckte att det var så roligt att använda den. I synnerhet när elever med utländsk bakgrund kände igen sig och sa ”så här kan det faktiskt vara”. Innehållet sätter igång en tankeprocess: en del tyckte till exempel att personerna på sidan var överkänsliga, något man då kunde ta upp till diskussion. Webbplatsen erbjuder möjligheter att utmana allmänna och förgivettagna föreställningar om rasism och etnicitet. Den är öppen för alla – och kostnadsfri.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och elever är de målgrupper jag har haft i bakhuvudet när jag har skrivit min avhandling. För lärare ligger behållningen i att kunna ta del av vad som hände på webbplatsen: de kan se vilka diskussioner och frågeställningar som kom upp under besöket på sidan, och får då underlag för vidare diskussioner. Swedkid utgör ett bra exempel på hur man kan arbeta med rasism och främlingsfientlighet via datorer. Sen tror jag även att min inledande studie om etnicitet och främlingsfientlighet kan komma många till godo.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag presenterar ett alternativt sätt att arbeta med rasism som har visat sig fungera väldigt bra. Samtidigt belyser jag det komplexa i den här uppgiften: de här frågorna sköter sig inte själva, utan kräver en aktiv insats. Här har läraren en enormt viktig roll! Swedkid är ETT sätt för skolan att arbeta med de här frågorna, men sen måste vi givetvis fundera vidare på hur vi kan fortsätta stödja lärare i den här uppgiften.

Hedda Lovén