Förändringar inom förskolan skapar frustration

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som förskolelärare sedan 1977 och upplevt förändringarna inom förskoleverksamheten in på bara skinnet. Jag var nyfiken på hur samhällsförändringar egentligen påverkar det pedagogiska arbetet på förskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Studien är gjord utifrån personalens perspektiv och handlar om hur de upplever förändringar inom verksamheten. Nästan alla förändrade villkor upplevs som försämringar av en alltmer frustrerad personal. För i samma takt som kraven ökat på personalen har resurserna till förskolan minskat. Exempelvis har andelen små barn ökat sedan sexårsverksamheten fördes över till skolan. På förskolorna tvingas pedagogerna därför prioritera de små barnens behov, vilket leder till mindre tid för det äldre barnen. Därutöver har barngrupperna blivit större samtidigt som ökade krav på dokumentation lett till mer administrativt arbete. En förändring som upplevs positiv är att förskolan sedan 1998 omfattas av läroplanen. Det har gett yrket legitimitet, stärkt yrkesrollen och ökat medvetandet om arbetet och dess innehåll.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att ökade arbetsuppgifter ses som en pålaga och skapar frustration eftersom bland annat ökat barnantal lett till minskade resurser för personalen. En annan viktig slutsats är att prioriteringar i förskolans läroplan inte stämmer med pedagogernas. Läroplanen är pedagogiskt inriktad medan pedagogerna fokuserar på omsorg. De minskade resurserna har även lett till mindre tid för reflektion och eftertanke, vilket många i min studie påpekade. Det finns helt enkelt ingen tid att diskutera verksamheten i ett vidare perspektiv när rent praktiska uppgifter som planering och förberedande verksamhet ofta måste ske direkt i barngrupperna.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Nej, egentligen inte, jag tyckte tvärtom att det mesta av vad jag fick fram stämde väl med mina egna erfarenheter och även vad som framkommer i den allmänna debatten. Att forska i sitt eget yrkesområde som jag gjort, har både fördelar och nackdelar. Visst finns risk att man blir hemmablind men samtidigt ser man kanske saker andra skulle ha missat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns många exempel i min avhandling som jag tror kan fungera som diskussionsunderlag för både verksamma förskolelärare och de inom utbildning. Jag kan även tänka mig att politiker och andra beslutsfattare kan ha nytta av studien eftersom den också rymmer frågor som vilken typ av förskola vi egentligen ska ha. I den rådande debatten talar vi mest om pedagogik men verkligheten visar att det är omsorgsbehovet som dominerar verksamheten.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att de kan fungera som diskussionsunderlag inom förskolorna. Jag tror det är viktigt att våga ställa sig frågor som hur gör vi och hur förhåller vi oss till exempelvis till det ökade kravet på individualisering av barnen? Är verksamheten anpassad till det eller går den mest ut på kollektiva aktiviteter?

Susanne Sawander