Typ och ba är inga tomma ord

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag har varit gymnasielärare i många år och har alltid varit intresserad av ungdomars språk. Det är väldigt roligt tycker jag att sitta på bussen och tjuvlyssna när unga pratar.

Vad handlar avhandlingen om?

Om ungdomars talspråk i mångspråkiga miljöer. Särskilt har jag tittat på diskurspartiklar, alltså småord som till exempel typ, liksom och ba. Jag var intresserad av hur och varför de används i olika ungdomsgrupper så därför har jag låtit gymnasieungdomar själva spela in när de pratar med varandra. Dels en grupp som använder ett annat språk hemma och dels en grupp som har svenska föräldrar. Även de lever delvis i en mångspråkig miljö eftersom alla Malmös gymnasium ligger centralt och de flesta har flerspråkiga kompisar.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

De två gruppernas talspråk är väldigt lika. De pratar snabbt och använder många småord som typ och bara. En sak som skiljde dem åt var att den flerspråkiga gruppen använde mycket mer du vet medan den andra gruppen använde mer liksom och ju. Det har antagligen att göra med att man skapar en gemensam identitet genom språket. När jag har diskuterat med ungdomar om det finns något som heter Rosengårdssvenska så har flera tagit upp just du vet och pratat om talarna som duvetare.

Jag kunde också se att alla småord har en funktion. Det kan vara att markera ungefärlighet, gränser mellan ämnen, trovärdighet eller citat. Även pausfyllnad är ju en sorts funktion, istället för att säga ööh så kan man lägga in ett liksom.

Har ungdomar ett mer levande språk än vuxna?

Det vet jag inte men de lever på lite olika sätt. Ungdomars språk går ofta fort och kan upplevas som dynamiskt med många kreativa nybildningar och citat. Han ba fungerar som kolon gör i skriven text, där äldre människor skulle säga då sa han.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, hur uttrycket du vet fungerar. När jag själv säger du vet, min moster& då menar jag att den jag talar med känner till min moster. Men i den flerspråkiga gruppen användes du vet, min moster& ofta tvärtom, när den andra inte alls känner till mostern.

Vem har nytta av dina resultat?

Ingen språkforskare har studerat de här mångspråkiga miljöerna i Malmö tidigare så det finns en ren forskningsnytta. Sen finns det ju många som retar sig på ungdomsspråk. Jag tror att det är bra om de får större förståelse för att ungdomar har ett fullvärdigt språk men att det fyller andra funktioner.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Som lärare kan det vara väldigt intressant att diskutera det här med eleverna. Jag har själv varit ute i många klasser i Malmö och ställt frågor. Det brukar bli väldigt roliga diskussioner när de väl förstår att jag inte är där för att lära dem prata korrekt.

Så man måste inte lära ungdomar att prata ordentligt?

För det mesta är de bra på att växla mellan olika sorters språk. De pratar på ett sätt med kompisar och ett annat när de pratar med lärare eller skriver. Många språkpoliser har blivit upprörda över att jag försvarar ungdomars dåliga språkbruk men då har de glömt att språket är i ständig utveckling, annars skulle vi fortfarande tala som på medeltiden. Vem kan bestämma att ba är ett sämre ord?