Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Den läsning som skolan efterfrågar mest av gymnasieelever är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor. Det visar Eva Nilson som i sin avhandling har kategoriserat olika läsarter i centrala och nationella prov.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I min licentiatuppsats granskade jag elevtexter från nationella prov. En av slutsatserna var att provens uppgiftskonstruktion påverkade elevernas svarstexter. Med en bakgrund som gymnasielärare i svenska och engelska har jag alltid varit intresserad av läs- och skrivförståelse och i lärarlag arbetat med ämnesutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan efterfrågar läsning av den litterära texten i olika typer av nationell examination. Det har jag gjort genom att kategorisera olika läsarter som tydliggörs i litterära texter i centrala prov och nationella prov för gymnasiet under perioden 1968-2013. Jag har läst och analyserat samtliga frågor och texter som proven i läsning av litterär text innehåller under den här perioden. Därefter har jag kategoriserat frågorna i olika läsarter. I avhandlingen utforskar jag även hur eleven tilltalas i provuppgifterna, hur eleverna positioneras och hur provuppgifterna förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar rent deskriptivt vilka läsarter som är mer eller mindre frekventa under tidsperioden. De två största läsarterna i provuppgifterna är teknisk analytisk läsart och faktiv läsart. Den förstnämnda handlar om att analysera text samt att använda sig av litterära begrepp. Faktiv läsart används för att diskutera samhällsfrågor. Den tredje största läsarten är den metalitterära som används vid diskussion om läsning och vem man är som läsare. Ytterligare en kategori är värderingorienterad läsart där läsaren ska beskriva sina egna åsikter om texter. Slutligen betydelseorinterad läsart där läsaren ska förstå något utifrån hur någon agerar – de här uppgifterna rymmer ofta moraliska och etiska frågor.

– De subjektspositioneringar av eleven som synliggörs i skrivuppgifter och läsförståelseprov är litterärt, psykologiskt samt politiskt subjekt. Det förstnämnda utifrån att eleven förväntas vara litterärt intresserad, vara en skrivande person men också formanalytisk kunnig. I det psykologiska subjektet positioneras eleven som någon som kan uttala sig om hur litterär text kan förstås utifrån både psykologisk och analytisk kompetens men också hur man kan relatera text till sig själv och andra. Som politiskt subjekt förväntas eleven kunna läsa text för att debattera samhälls- och kulturfrågor.

– Proven har under den granskade tidsperioden blivit alltmer omfångsrika och komplexa. I slutet av perioden positioneras eleverna mer utifrån en skribentroll. I de tidigare centralproven är eleverna just mer ”elever”.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en så tydligt uttalad moral i proven som handlar om hur man ”ska” tänka kring litteratur – eleven förväntas tycka om litteratur och vara intresserad av läsning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan bidra till att lärare får syn på sin egen praktik men också till en diskussion bland lärare om vad de vill nå med elevernas läsning. Resultaten kan också vara till nytta för provkonstruktörer.

Susanne Sawander