Lyssnande och tydlig lärare ger respektfull relation till eleverna
Född år 1976
i Karlstad
Disputerade 2012-04-13
vid Karlstads universitet
Den nödvändiga osäkerheten: Elevers perspektiv på respekt i relationer i skolan
Respekt till läraren kommer av ett tydligt ledarskap, där läraren också ser, hör och bekräftar eleven. Det menar forskaren Susanne Hansson som har intervjuat elever i 14-årsåldern på temat respekt.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag hade ett intresse för frågor som rättvisa och kränkningar under min tid som student, och det tog jag med mig in i forskarutbildningen i pedagogik. Det här var i efterdyningarna av värdegrundsåret 1999, och jag tog del av artiklar och rapporter om elevers kränkningar av andra och började fundera på hur elever tänker kring respekt. Är deras syn på respekt annorlunda än min egen, eller tänker vi lika?
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om elevers perspektiv på respekt i deras relation till lärare och skolkamrater. Jag gjorde gruppintervjuer med 69 elever i 14-årsåldern i två olika skolor och använde mig av religionsfilosofen K E Løgstrups teori ”Det etiska kravet” för att göra analyser av intervjuerna. Jag arbetade utifrån perspektivet: Hur ser de på respekt?
– Eleverna beskrev respekt på olika sätt beroende på om det handlade om relationen till läraren eller till skolkamraterna. I relationen till sin lärare är det viktigt för eleven att vara betydelsefull, och att bli sedd, hörd och bekräftad. När det gäller relationen till skolkamrater gäller det mer att få vara sig själv, snarare än att bli sedd. Respekt handlar om att man inte blir kränkt på grund av hur man ser ut, vad man har för kläder eller vad man säger.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– En viktig del i beskrivningen av respekt är att eleverna ofta började i erfarenheter av bristande respekt, trots att de hade båda slagen av relationer. I deras relationer till lärare finns det till exempel beskrivningar att man inte vet var man har sin lärare, att läraren kan bli arg utan anledning, och att man inte är delaktig i undervisningen. Sen beskrivs bristande respekt i ett annat perspektiv – lärare som är alltför snälla och eftergivna.
– Respekt till läraren kommer av ett tydligt ledarskap, att läraren lyssnar och att det finns klara och tydliga regler. Respektfull undervisning handlar om att läraren växlar mellan sträng och snäll, det skapar också respekt. Det tror jag inte är helt nytt, men det kanske kan vara värdefullt att veta att det kan vara så eleverna upplever det.
Vad överraskade dig?
– Det överraskade mig att eleverna började med att beskriva respekt utifrån bristande respekt – och att det var så genomgående i resultaten. Och så hade jag inte heller tänkt på att respekt var så allmängiltigt – att bli sedd för vem man är, att få vara sig själv.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag tror att lärare och verksamma i skolan kan läsa min avhandling och fundera över vad resultaten kan innebära för deras egna relationer. Till exempel lärare-elever, eller rektor-lärare. Även om det är just elever som avhandlingen handlar om så finns ett allmängiltigt perspektiv som kan användas i andra sammanhang än bara skolan.
Moa Duvarci Engman