Tvåspråkighet ett mångfacetterat fenomen

Rörigt, men också lekfullt. Anna Martin-Bylund har följt vardagen på en tvåspråkig förskola och konstaterar att tvåspråkigheten bör ses som ett mångfacetterat fenomen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit språkligt intresserad och är språklärare i botten. Sedan lever jag med flera språk i mitt vuxna liv, vilket bidragit till intresset.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en utforskande studie av språk och litteracitet i en tvåspråkig utbildningspraktik i förskolan. Jag gjorde ett fältarbete på en spansk-svensk förskola under ett år och har sedan satt de vardagliga händelserna i ett teoretiskt och politiskt sammanhang.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har skrivit tre huvudsakliga förslag. Det första är att se tvåspråkighet som ett mångfacetterat och rörigt fenomen. Den konstrueras på många olika och sammankopplade sätt. Det andra är att olika dimensioner av språk och litteracitet är verksamma i konstruktionerna i tvåspråkigheten. Vi är till exempel vana att tänka på förhållandet mellan ord och objekt som att ordet beskriver objektet. Men det överskuggar andra dimensioner av språk som är mer produktiva och nyskapande. Ett exempel från förskolan är att de vuxna ofta diskuterade översättningar av ord som att de två orden skulle vara utbytbara med varandra – det fanns ett rätt och ett fel. Samtidigt spelade rätt och fel mindre roll för barnen. De experimenterade och hittade nya kopplingar. Måltidssituationen var ett typiskt exempel där barnen lekte med såväl maten som språket på en rätt avancerad språklig nivå, medan de vuxna fokuserade på rätt språk och bordsskick.

– Det tredje förslaget är att språk är både något publikt och standardiserat, men också privat. Vi behöver förhålla oss till det standardiserade språket för att förstå varandra, men i den flerspråkiga förskolemiljön händer annat som inte går att avfärda som rätt eller fel, vilket vi gärna gör när det handlar om barn.

Vad överraskade dig?

– I en av delstudierna tittar jag på vad som händer när en lärare inte förstår vad barnen säger. Och inte bara då läraren inte förstår, utan också omfamnar att de inte förstår. Det uppstod en rätt konstig situation där mycket spännande hände som gick läraren förbi. Det skapades ett engagemang och en energi, ett slags frirum där lagar och regler sattes ur spel.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare verksamma i förskolan, lärarstudenter inriktade på de yngre åldrarna, och alla som är intresserade av språk och flerspråkighet.

Annika Larsson Sjöberg