Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år – men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska. Det visar Buket Öztekins avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var logoped i Turkiet och jobbade mycket med barn som hade en språkstörning. När jag hörde om projektet på Uppsala universitet blev jag intresserad av att arbeta med tvåspråkiga barn eftersom världen har blivit mer och mer tvåspråkig, och mer forskning handlar om tvåspråkiga barn. Jag tycker att det är väldigt roligt att arbeta med barn, därför blev det här projektet extra intressant för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn i Sverige, svenska och turkiska, som är mellan fyra och sju år. Jag har undersökt hur de utvecklar sitt ordförråd och sina berättelser i både svenska och turkiska med tiden och om utvecklingen av de två språken är likadan eller om några barn har bättre kunskap i ett språk jämfört med det andra. Jag har även undersökt vad som påverkar barnens språkutveckling, till exempel hur mycket turkiska eller svenska barnen hör eller pratar med deras föräldrar under dagen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att även om barn har ett mindre ordförråd på svenska än turkiska när de är fyra till fem år gamla, så ökar det och blir jämförbart med deras turkiska ordförråd när de är sex år. När barnen blir utsatta för det svenska språket, bland annat genom skolan, kommer deras svenska ordförråd ikapp det turkiska. Det är kanske inte någon stor överraskning men vi kunde visa det tydligt på denna grupp. Ett annat viktigt fynd är att det finns många individuella variationer bland tvåspråkiga barn även om de pratar samma språk. Tvåspråkiga barn behöver mycket input för att bli lika skickliga i båda språken vilket kan innebära att det behövs en större arbetsinsats från deras föräldrar och lärare. Många olika faktorer påverkar språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn, hur mycket de hör och använder ett språk, vem de hör tala och när de först börjar höra språket.

– Vi kunde också se att barn med språkstörning inte bör bedömas i endast ett språk utan i deras båda språk. Det kan vara svårt och logopeder måste därför även undersöka olika bakgrundsfaktorer, exempelvis vilken språkinput barnen har fått, deras familjs egenskaper, hur barnen uppför sig i skolan och vidare, för att se om de kan ha en språkstörning.

Vad överraskade dig?

– Att barn kan få bra poäng i tester när det kommer till berättelser utan att nödvändigtvis få bra poäng i ordförrådstestet på samma språk. Detta betyder att barn kan skapa en ganska bra berättelse trots ett begränsat ordförråd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla tvåspråkiga barn i Sverige, och kanske andra länder, kan ha nytta av resultaten. Avhandlingen möjliggör för logopeder, lärare samt familjer som hanterar tvåspråkiga barn att få en större förståelse för språkutveckling hos dessa barn.

Åsa Lasson