Transspråkande stärker barnens röster

Fakta

Ylva Novosel

Bor i Vallentuna
Född 1978

Disputerade 2024-06-12
vid Stockholms universitet

Avhandling

Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola. En konstruktivistisk grundad teori

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var 19 år jobbade jag på en förskola i ett mångkulturellt område. Då blev jag fascinerad av barnens stolthet över att de kunde flera språk och hade flera identiteter. Sedan dess har jag varit intresserad av flerspråkiga barn och deras språk, så när begreppet ”transspråkande” började användas i forskningslitteraturen för ett tiotal år sedan tyckte jag att det var spännande och att det skulle passa mitt forskningsfokus.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om flerspråkiga barns möjligheter att transspråka – det vill säga att använda många olika uttryckssätt – i förskolan. Under en termin följde jag sju barn i olika åldrar på en mångkulturell förskola. Sedan analyserade jag vilka uttryckssätt barnen använde och hur dessa togs emot av pedagoger och andra barn. Resultaten har jag sammanställt i en modell för transspråkandets uttryck och villkor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnen använde sig av många olika uttryckssätt. Som verbalt språk använde de framför allt svenska, trots att de flesta barnen hade ett annat modersmål. Men de använde också mycket kroppsspråk och tog hjälp av fysiska ting i miljön för att bjuda in till lek eller förstärka betydelsen av ett ord. Dessutom dansade, sjöng och målade de, vilket jag också tycker att man bör se som sätt att uttrycka sig på.

– Ett annat viktigt resultat är att barnens transspråkande villkorades av situationen. När pedagogerna fokuserade på lärande användes till exempel det verbala språket svenska mer. Jag såg också att de äldre barnen förväntades använda mer verbalt språk. Personalen tolkade inte längre deras kroppsspråk som kommunikation, vilket ledde till att barn med andra modersmål än svenska oftare blev missförstådda.

Vi behöver lyssna på barnens alla sätt att kommunicera för att få dem att komma till tals och känna att deras språk och identitet är viktig.

Ylva Novosel

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att barnen skulle prata en massa olika verbala språk och dela olika ord och uttryck med varandra. Men så var det inte, utan det lades en stor tonvikt vid att lära sig svenska. Det gjorde att jag fick skifta fokus i min avhandling och fick syn på hur mycket barnen uttrycker sig med sin kropp, fysiska ting och estetiska aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Pedagoger, lärarutbildare och forskare. Jag skulle vilja se mer transspråkande både ute i verksamheten och på förskollärarutbildningen. Vi behöver lyssna på barnens alla sätt att kommunicera för att få dem att komma till tals och känna att deras språk och identitet är viktig. Jag tror också att transspråkande som begrepp och arbetssätt kan överbrygga motsättningen mellan mångkultur och att alla ska lära sig svenska: alla uttryckssätt är positiva, det viktiga är att vi når fram till varandra.