Träna på att se de ljusa sidorna

Hur blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare började jag fundera på varför vissa elever har en inre motor och drivkraft, medan andra saknar det. Ibland kan elever bygga upp det och jag undrade hur det går till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en studie av hur bemötande och relationer påverkar lärande och välbefinnande. Både elever och lärare på en högstadieskola har fått skriva loggböcker med egna reflektioner. Sen har jag också gjort intervjuer och deltagande observation på lektionerna. Skolan jag studerade ingår i ett skolutvecklingsprojekt som heter Värdefullt. Målet med det är att skapa en lärandemiljö där barn och vuxna möter varandra med respekt och empati, så att de både växer som människor och lär sig saker.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– När jag bad eleverna berätta om ett positivt och ett negativt bemötande i skolan så kunde de nästan bara komma på negativa exempel. Det fick mig att fundera väldigt mycket. Efter hand kunde jag se att de positiva exemplen fanns men att man behöver prata om det för att synliggöra dem.

– Jag tyckte mig se en koppling mellan de här positiva tankarna till den inre motorn och lärandet. När eleverna kände att de var sedda av läraren, ville de också göra sitt bästa när det gällde skolarbetet. Om de inte kände sig uppmuntrade och bekräftade av sina lärare så orkade de ibland inte ens gå på lektionerna. Det är ett exempel på hur mycket eleverna har att säga oss vuxna, om vi bara lyssnar. Det har sagts förut men man behöver påminna sig.

– Genom studien såg jag också att lärande av ämneskunskaper går hand i hand med utveckling av ett etiskt förhållningssätt – ett respektfullt bemötande av andra. Det går inte att satsa på det ena eller det andra. Om vi skapar en sån skola blir det en etisk lärandemiljö, som kännetecknas av uppskattning, respekt, deltagande och engagemang.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att lärarna pratade mycket om omsorg om eleverna och hur de mår. Nog förstår jag att det är viktigt, jag har ju själv varit lärare, men ju äldre barn blir desto mer brukar man fokusera på lärandet. Jag tror att bemötande och omsorg är lika viktigt i alla åldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och skolledning, hoppas jag, och förstås den akademiska världen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag skulle önska att man kunde arbeta mer medvetet med ett positivt förhållningssätt i skolan. I utvecklingssamtal kan man till exempel fokusera mer på elevernas styrkor och mindre på problemen. Det löser ofta problemen i längden, fast på ett annat sätt. Jag skulle också vilja att lärarna försökte ha mer dialog om lärandeprocessen. Fråga eleverna hur de lär sig bäst och ta in det i undervisningen. Vi behöver ha en mer ödmjuk inställning till eleverna för vi kan lära oss så mycket av dem.

Vad kan ett positivt förhållningssätt betyda i praktiken?

– En lärare som gick en kurs för mig berättade ett väldigt uppmuntrande exempel. Hon bestämde sig för att konsekvent uppmuntra en elev som det inte gick så bra för. När eleven kom för sent så sa läraren: ”Vad bra att du kommer nu!” Och på utvecklingssamtalen försökte läraren att säga 80 procent positiva saker och 20 procent om sådant som eleven kunde utveckla. Mer och mer började den här eleven komma i tid och anstränga sig. Läraren sa att hon aldrig hade sett en sån förändring under hela sitt långa yrkesliv. Här tycker jag att man kan se hur ett medvetet uppskattande förhållningssätt kan göra stor skillnad.