Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sångrepertoaren i grundskolan är relativt traditionell och musiklärarna tenderar att sjunga alla låtar i lägre tonart än standardversionerna. Det konstaterar David Johnson i sin avhandling, där han har undersökt vad och hur elever får sjunga i årskurs 4.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare i grunden och sång är ett intressant område som har varit väldigt viktigt, inte bara för musikämnet, utan för skolans musikliv generellt. När jag jobbade som musiklärare insåg jag att det fanns en allmän uppfattning att det sätt som vi sjunger med barn i skolan håller på att förändras. Det finns ingen forskning som visar hur mycket vi sjunger och vad vi sjunger med barnen i skolan så jag tyckte att det var en intressant och aktuell fråga att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur musiklärare undervisar i sång – vad och hur de sjunger och hur mycket de sjunger med barn i grundskolan i årskurs 4. Vi gjorde en nationsomfattande enkät med nästan 300 lärare från hela landet, både från landsbygd och stad, så vi har ett representativt urval av musiklärare på grundskolan i Sverige. I enkäten bad vi lärarna berätta vad de har sjungit under läsåret 2015-2016. Vi fick ta del av deras repertoarlista och det var intressant att för första gången kunna konstatera exakt vad lärarna sjunger med barnen. Vi bad också lärarna ange vilken tonart de sjunger låtarna i och därmed kunde vi räkna fram omfånget som de använder. Det var en av de aspekter som vi ville undersöka, om det är så som många har påstått, att omfånget som vi använder för att sjunga med barn har sjunkit progressivt under åren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att vi kan konstatera att sång är ett viktigt och uppskattat ämne, både för lärare och för barn. I genomsnitt sjunger barnen ungefär 40 procent av lektionstiden, vilket visar att sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4. Det visar också att sångens betydelse inte har ändrats så mycket som vissa tror. Studien visar också att sångrepertoaren inte domineras av populärmusik och rockmusik, den består av en blandning av traditionell svensk barnsång och populärmusik.

– Jag ville också undersöka om det är så att vi sjunger lägre med barn idag. Det finns flera hypoteser om vad det skulle kunna bero på. En av dem är att det skulle vara kopplat till instrument, att vi tidigare har spelat piano när vi sjunger med barn och att vi nu har gått över till gitarr. Men vi kunde konstatera att det inte finns någon skillnad mellan lärare som använder mest gitarr och lärare som använder mest piano. Det har också funnits en hypotes om att det skulle vara beroende på om läraren är man eller kvinna, men vi kunde konstatera att det inte heller har någon påverkan på omfånget. Det vi kunde konstatera är att sannolikheten är dubbelt så stor att lärare som har en musikpedagogisk högskoleutbildning sjunger med bredare omfång med barnen än lärare som inte har den utbildningen. Så utbildning spelar roll för hur mycket lärarna utnyttjar barnens röstmöjligheter och omfång.

– Det har också funnits en oro över att populärmusik kan vara en faktor som gör att barnens sång sjunker i omfång, men våra resultat visar att det inte finns någon betydelsefull skillnad mellan omfång i populärmusik och omfång i traditionell musik. Tvärtom var det intressant att konstatera att lärare i grundskolan tenderar att sjunga all musik i ett något lägre omfång. Våra resultat visar att flera av de mest populära låtarna i genomsnitt har sjunkit en ters lägre än standarpublicerade versioner, så det finns en tendens att sjunga något lägre med barn men det påverkas inte av genre, kompinstrument eller lärarnas kön.

Vad överraskade dig?

– Att det fanns en mer positiv bild av sångämnet än jag hade förväntat mig. Jag tyckte också att det var överraskande hur lite av dagens musik som faktiskt hittar en plats i klassrummet. Av topp tio-listan så var det bara en låt från det året, Guld och gröna skogar, som användes i undervisningen. Jag hade förväntat mig att man skulle kunna se ett samband mellan Spotify topp-tio och klassrums topp-tio, men så var det inte. Repertoaren i skolan är mycket mer traditionstyngd än det vi lyssnar på i vardagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som undervisar i sång kan vara intresserade av att läsa studien för att fundera över vilken betydelse sång har, eller skulle kunna ha, för eleverna. Det jag tycker är mest intressant för oss som musiklärare att fundera över är hur vi vill att barnens sång ska låta. Resultaten visar att vi är långt ifrån eniga om det. Det finns väldigt mycket variation i hur mörkt eller hur ljust vi sjunger med barnen, så jag hoppas att studien kan bidra till en fundering över klangideal och vad det kan innebära för våra elever.

Åsa Lasson