Traditionella könsmönster styr relationen mellan hem och skola

Lärare vinner på att relationen till föräldrar bygger på traditionella könsmönster, eftersom allt går enklare om de i första hand vänder sig till mammor, visar Göran Widdings forskning.
– Det är svårt för lärarna att utmana de strukturer som de samtidigt är beroende av, säger han.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– En kollega forskar om relationen mellan hem och skola och jag blev intresserad av att undersöka hur det fungerar med genus i den relationen. Genus är ett område som är relativt beforskat i undervisningen, men inte i relationen mellan hem och skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om könsmönster i relationen mellan hem och skola. Jag har intervjuat föräldrar till en barngrupp i åldrarna 9-12 år och samtliga sju lärare som undervisade barnen, samt deras rektor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de traditionella könsmönstren styr relationen mellan hem och skola. Lärarna vinner på att relationen till föräldrarna bygger på traditionella könsmönster, eftersom allt går enklare om de i första hand vänder sig till mamman. Föräldrarna använder sig av relationen till skolan för att på enklast möjliga sätt få vardagen att gå så friktionsfritt som möjligt.

– Både lärare och föräldrar aktiverar den så kallade kvinnliga omsorgsdiskursen, som går ut på att det är kvinnorna som ser till att vardagslivet fungerar så bra som möjligt både när det gäller undervisningen men även logistiken i relation till skolan.

– Båda föräldrarna lyfter fram att de delar relativt bra på uppgifterna kring skolan. Men för pappans del handlar det ofta om punktinsatser, han går på ett visst antal föräldramöten eller liknande, och det är alltid begränsat i tid. Mammorna står för den långsiktiga planeringen i familjen.

– Föräldrarna byggde ofta sitt synsätt på den traditionella bilden av kärnfamiljen medan flera lärare visade en mer nyanserad medvetenhet om den mångfald som finns bland dagens familjebildningar. Ingen av lärarna i studien beskriver något annat än den politiskt korrekta inställningen till sin relation med hemmen när det gäller direkta frågor om jämställdhet, vilket innebär att de säger att de tilltalar papporna i lika hög grad som mammorna.

– Det är när man frågar om hur relationen utförs i praktiken, vad som händer och hur de hanterar olika situationer som andra, delvis omedvetna, attityder blir synliga.

Vad överraskade dig?

– När jag synade paren som upplevde sig som jämställda visade det sig att de gjorde en uppdelning av sysslor efter traditionella könsstrukturer, även om de framställer sig som moderna och upplysta. Det var de inte riktigt medvetna om.

– Detsamma gällde lärarna. När jag ställde konkreta frågor om praktiken kunde de inte gömma sig bakom tjusiga, medvetna fraser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och föräldrar. Jag vill gärna dela med mig av resultaten till den aktuella skolan eftersom de såg min studie som ett led i att utveckla relationen mellan hem och skola.

Åsa Lasson