Tradition och fakta präglar undervisning i NO

Fakta

Lina Varg

Född 1976
Bor i Skellefteå

Disputerade 2024-05-17
vid Umeå universitet

Avhandling

Fröken är lik sin fröken. Om vad som påverkar lärares didaktiska vägval och formar NO-undervisningen på mellanstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i naturvetenskap i femton år och alltid varit intresserad av forskning som rör lärande och undervisning. Som lärare saknade jag ofta fördjupning och forskning som handlade just om naturvetenskapsämnena (NO) som, precis som alla andra ämnen, är unika till sin karaktär. Eftersom jag själv har undervisat på högstadiet och gymnasiet var jag nyfiken på hur undervisningen i ämnet ser ut på mellanstadiet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar övergripande om undervisningen i NO på mellanstadiet. Avhandlingen bygger på intervjuer med 18 lärare, lektionsobservationer samt en analys av en lärares planeringsdokument som jag jämfört med kursplanen i ämnet. Något jag särskilt riktat ljuset på är om undervisningsinnehållet, som på mellanstadiet dominerats av den så kallade romantiska traditionen med fokus på natur och djur, förändrats sedan Lgr11 då kemi och fysik specifikt skrevs in i kursplanen för NO i årskurs 4-6.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten kan delas in i två genrer där den ena handlar om ämnesdidaktisk och den andra om läroplaner. Utifrån intervjuerna men även tidigare forskning har jag definierat sju olika roller som lärarna antar i undervisningen i naturvetenskap. Absolut vanligast är ”uppslagsverket” som är en traditionell etablerad roll där läraren står för faktakunskaper. I fallande ordning kliver lärarna in i rollen som ”inspiratören” för att få eleverna intresserade, ”curlaren” som bäddar för att eleverna ska lyckas i skolämnet och ”underhållaren” som fokuserar på att få eleverna att tycka att ämnet är kul. Mindre vanlig är ”handledaren” som strävar efter att eleverna själva ska söka kunskap medan den ”flexibla opportunisten” gärna undervisar om frågor och ämnen som eleverna själva tar upp. Den minst vanliga lärarrollen är ”deltagaren” som tillsammans med eleverna utforskar frågor i ämnet.

– En slutsats jag drar är att det finns en stark akademisk tradition av hur en lärare i NO ska vara och hur undervisningen ska gå till. Att som lärare gå in i rollen som ”deltagare” och förutsättningslöst undersöka frågor tillsammans med eleverna tycks knappt vara möjligt. Det här förstärks också av kursplanerna i NO som till stor del innehåller fakta och därmed uppmuntrar lärare att anta rollen som ”uppslagsverk”.

Att som lärare gå in i rollen som ”deltagare” och förutsättningslöst undersöka frågor tillsammans med eleverna tycks knappt vara möjligt.

Lina Varg

– Lektionsobservationerna visar att undervisningen i NO kan innehålla många olika aktiviteter och vid en första anblick upplevs undervisningen som variationsrik. Observationer visar exempelvis hur eleverna läser högt om kolets kretslopp, ser en film om detsamma, undervisas av läraren med stöd av ett diagram varpå eleverna sedan får rita kretsloppet. Efter att ha analyserat datamaterialet såg jag att exakt samma bild upprepades i samtliga aktiviteter. Jag menar att det inte är givet att eleverna förstår bara för att samma sak upprepas på olika sätt.

– Tidigare studier visar att NO-ämnenas kursplaner fokuserar mycket på fakta. En slutsats jag drar är att detta bidrar till att lärare ofta tar på sig rollen som ”uppslagsverk”, som mina resultat visar. Lärarna i studien pratar om att de skulle vilja kunna stanna till och fördjupa undervisningen ibland men att de känner sig hårt styrda av läroplanen.

Vad överraskade dig?

– Framför allt att lärarna på mellanstadiet i så hög grad hade anammat den akademiska synen på NO-undervisning, vilket Lgr11 bidragit till. Som en lärare uttryckte det: ”Vi tar oss aldrig ut ur klassrummet.” Det vittnar om att NO redan på mellanstadiet har blivit ett ämne med väldigt mycket kunskapsstoff och där utrymmet för utforskande aktiviteter begränsats alltmer. Jag förvånades också över hur en till synes varierad undervisning ändå förmedlar samma bild. Lärare lägger ned väldigt mycket tid på att få till just en varierad undervisning, men en fråga som slog mig är om vi gör detta i onödan?

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i naturvetenskap tror jag kan ha det rakt av, inte minst som underlag för reflektion kring ämnesdidaktik och lärarroller. Vidare tänker jag att lärarutbildare kan ha det och en förhoppning är också att beslutsfattare tar del av resultaten.