Tidiga insatser i förskolan och skolan viktigt för att förhindra kriminalitet

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar ny forskning. 
Problem i skolan, som skolk, är en viktig faktor för att förutsäga vilka personer som riskerar att bli kriminella och våldsbenägna, konstaterar Märta Wallinius, psykolog vid Lunds universitet.

Hennes doktorsavhandling ”Aggressive antisocial behavior” handlar om vad som karaktäriserar personer som är upprepat våldsamma och kriminella. Förutom tidig våldsdebut och psykisk ohälsa som missbruk är tidiga problem i skolan en tydlig varningsklocka.

– En absolut majoritet av unga vuxna män som är dömda för våldsbrott har haft allvarliga problem med skolk, säger Märta Wallinius.

Eftersom det är en väldigt liten del av Sveriges befolkning som står för en stor del av brotten skulle det vara till stor samhällsnytta om dessa personer gick att identifiera tidigt, menar Märta Wallinius.

Skolan har en viktig roll

Här skulle skolan kunna ha en viktig funktion i att upptäcka de barn eller ungdomar som är på väg åt fel håll:

– Tidigare forskning visar att utifrån lärares bedömningar kan man i många fall avgöra vilka som kommer att få allvarliga problem med kriminalitet i vuxen ålder. Vi vet att lärare ser vilka elever som har problem. Det är inte skolans roll att ta hand om dem, skolan har en pedagogisk roll och en social funktion, men skolan skulle kunna ha en alarmfunktion.

De flesta aggressiva barn blir inte brottslingar som vuxna, understryker hon, men att vara aggressiv som barn är en förutsättning för att utveckla ett våldsbeteende som vuxen. Därför är det nödvändigt med tidiga insatser, helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

– Visst finns risken att stigmatisera barn om vi alarmerar för mycket. Men om vi kan hindra någon av dessa att utveckla ett allvarligt kriminellt och upprepat våldsbeteende kommer vi dels att minska våldsbrotten i Sverige, men också att minska lidandet för dessa personer själva och för deras familjer, och för deras offer. Därför överväger fördelarna med tidig upptäckt och tidiga interventioner nackdelarna.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det var under psykologutbildningen som jag blev intresserad av vad det är som driver vissa människor att skada andra människor. När jag arbetade inom rättspsykiatrin och kriminalvården förstärktes min vilja att veta mer, men jag ville också ta reda på vad vi kan göra åt det.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En väldigt liten del av Sveriges befolkning står för en stor del av brotten: En (1) procent av befolkningen står för 63 procent av brotten. I samarbete med KI och Göteborgs universitet samkörde vi olika nationella befolkningsregister, tittade på 2,4 miljoner svenskar och undersökte olika variabler som psykisk ohälsa, slutbetyg i nian och brottsregistret.

Vad överraskade dig?

– Att unga män inom kriminalvården som är dömda för våldsbrott och/eller sexbrott hade en väldigt allvarligt utvecklad kriminalitet redan i 18-25-årsåldern. Under tonåren är det många som uppvisar norm- och regelbrytande beteenden, men de flesta blir inte återkommande våldsamma.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som till exempel i sitt arbete kommer i kontakt med personer med aggressivt eller norm- och regelbrytande beteende.

Moa Duvarci Engman