Textsamtal – ett stöd för lärandet

Både lärarledda och elevstyrda textsamtal kan stötta elevers läsförståelse och lärande, men det krävs förberedelser och en tydlig struktur för att de ska göra det, visar Yvonne Hallessons forskning. I avhandlingen lyfter hon fram vad som utmärker de textsamtal som fungerar bra ur ett didaktiskt perspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag gjorde min lic-avhandling om högpresterande gymnasieelever där jag tittade på vad som utmärkte goda läsare. Jag kunde se att eleverna upplevde att det var givande att prata om texter i strukturerade textsamtal. Jag blev intresserad av att gå vidare och undersöka hur textsamtal kan fungera stödjande för läsandet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om olika typer av textsamtal i historieundervisningen på gymnasiet. Jag har tittat både på samtal som förekommer naturligt i den ordinarie undervisningen och samtal som sker mer strukturerat med syfte att fungera stöttande. Jag har analyserat samtalen med fokus på innehåll, hur de förhåller sig till texten och vad som händer med texten i de olika samtalen. Jag har också tittat på olika former av samtal – hur eleverna stöttar varandra och hur läraren går in och stöttar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag menar att alla lärare som arbetar med texter i ett ämne måste hjälpa eleverna med texterna och stötta dem genom textsamtal. Mina resultat visar att både lärarledda och elevstyrda textsamtal kan stötta läsandet, men det krävs vissa förutsättningar för att de ska göra det. I avhandlingen visar jag vad som utmärker de samtal som fungerar bra ur ett didaktiskt perspektiv.

– En sak som är viktig är att eleverna måste vara väl förberedda inför läsningen och mötet med texten. De måste ha förkunskap om både ämnet och den typ av text de möter. Min studie visar också att det är viktigt hur man strukturerar samtalet, eftersom till exempel hur man ställer frågor får betydelse för vad det blir för samtal.

– Ett strukturerat textsamtal öppnar för delaktighet för de som är med och det finns utrymme för olika röster att höras.

– Slutligen måste läraren ha ett didaktiskt perspektiv på samtalet – det vill säga veta vad syftet är. Det krävs planering av läraren även om eleverna sköter samtalet, läraren måste organisera strukturen runt omkring och inte lämna eleverna ensamma med det.

Vad överraskade dig?

– Även om tidigare forskning har antytt hur lite lärare faktiskt pratar om texter med eleverna blev jag förvånad. Lärarna i studien väljer att fokusera på ämnesinnehållet och tror att eleverna ska klara läsandet på egen hand. Mina resultat tyder på att inte alla elever gör det, man måste arbeta med texterna med eleverna och textsamtal kan vara ett sätt att göra det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare som arbetar med sakprosatexter i sina ämnen kan ta del av vad som utmärker välfungerande textsamtal. För historielärare kan det vara intressant eftersom jag belyser svåra begrepp och vad som kan vara svårt i historietexter.

Åsa Lasson