Testbaserat lärande gynnar inlärningen hos alla elever

Fakta

Frida Bertilsson

Bor i Umeå
Född år 1989

Disputerade 2023-10-27
vid Umeå universitet

Avhandling

Retrieval practice and individual differences. Exploring factors relevant to the benefit and use of retrieval practice

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom kognitionsvetenskap och kom under utbildningen i kontakt med testbaserat lärande. Vi vet sedan tidigare att kognitiv förmåga påverkar skolresultat, men jag ville ta reda på om alla gynnas av att använda en inlärningsstrategi som testbaserat lärande, eller om man hjälper dem som redan klarar sig bra i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker relationen mellan testbaserat lärande och individuella skillnader i både kognitiva och icke kognitiva faktorer, som är viktiga för lärande och skolprestation. Testbaserat lärande är en strategi som går ut på att testa sig själv på information som ska läras in, genom att upprepade gånger plocka fram informationen från långtidsminnet. När man gör det blir minnesspåren starkare och enklare att plocka fram nästa gång som man behöver informationen.

– Vi har tittat på om personer med vissa förmågor gynnas mer av att använda testbaserat lärande. Vi har också undersökt hur det ser ut när man försöker implementera den här strategin i skolan. Hur använder eleverna strategin om den erbjuds och kan man se skillnader i vilka som använder den utifrån kognitiva och icke kognitiva faktorer?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I två av studierna kunde vi inte se några samband mellan prestation och arbetsminne eller några andra personlighetsmått när eleverna använde strategin – alla gynnas lika mycket av den. Det verkar lovande att vi kan hjälpa alla elever få en ökad inlärning, inte bara de som redan presterar bra.

– I en tredje studie tillhandahöll vi en quiz online som gymnasieelever fick använda både i klassrummet och frivilligt utanför klassrummet. När det var frivilligt kunde vi se att quizen användes i väldigt låg utsträckning, trots att vi hade förklarat fördelarna med strategin. Vi såg också att de elever som fick höga poäng på vissa personlighetsmått som brukar hänga ihop med skolprestation, också var de som använde quizen i högre utsträckning. Det tyder på att elever som använde quizen är de som redan har en större sannolikhet att vara högpresterande. Så om man låter eleverna själva styra över användandet av testbaserat lärande är det sannolikt att vissa elever gynnas mer än andra. Det vore bra om man kunde få in testbaserat lärande i klassrummet, eller på något sätt gör det obligatoriskt, så att alla elever använder det och inte bara de som redan är benägna att studera på egen hand.

Förhoppningen är att lärare men också lärarutbildare får upp ögonen för testbaserat lärande.

Vad överraskade dig?

– Trots att eleverna fick veta att testbaserat lärande är en bra metod, och att vi tillhandahöll quiz som var kopplade till vad de höll på med på lektionerna, så använde de det ändå i väldigt låg utsträckning. Det var förvånande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningen är att lärare men också lärarutbildare får upp ögonen för testbaserat lärande. Det finns väldigt mycket forskning som visar att metoden gynnar inlärning. Vi behöver komma vidare med hur man ska få in det här i skolorna, och där tror jag att det behövs mer forskning och input från lärare.