Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

Undervisning i NO för döva och hörselskadade innebär att både lärare och elever pendlar fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken är en tydlig resurs och fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl som forskar i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i matematik och naturvetenskap i klass 4-9 där jag undervisar döva och hörselskadade barn. Jag är själv döv och tvåspråkig, teckenspråk samt det skrivna svenska språket, vilka är de två språk som används i undervisningen. Intresset väcktes genom de diskussioner som ibland uppstår när de olika språken kan ge olika mening. Jag blev nyfiken på vad den här tvåspråkigheten innebär för lärandet i NO och hur språken används av elever och lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet med studien är att öka kunskapen om hur de olika språken kan användas som resurser i dialogen i NO-klassrummet då målsättningen är att döva och hörselskadade ska lära sig ämnet fullvärdigt på båda språk. Jag har filmat 17 NO-klasser där samtliga lärare och elever är döva eller hörselskadade med teckenspråk som förstaspråk. Jag har framför allt studerat hur de båda språken interagerar med varandra och lärare och elever använder dem för att skapa gemensam mening för ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både elever och lärare visar på en bred språkrepertoar, de använder både teckenspråk och svenska samtidigt i NO-undervisningen. Detta sker steglöst, det blir ett slags vridande och vändande på olika begrepp där de båda språken interagerar och används för att förtydliga och fördjupa ämneskunskaperna. Båda språken fyller i det som saknas i det andra språket, ett specifikt ord eller ett specifikt tecken. Det sker hela tiden en diskussion i klassen för att hitta en gemensam mening i naturvetenskap. Att stanna upp och resonera kring språkens olika mening fyller en viktig funktion i lärandet.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig att det skulle vara så tydligt hur de naturliga, flytande övergångarna mellan språken var en drivande faktor i dialogen. Ibland tillför teckenspråket en mening som bygger vidare från det svenska språket. Ibland tecknas meningar på svenska ord för ord.

Vem har nytta av dina resultat?

– Inte bara lärare som undervisar döva och hörselskadade utan alla lärare som undervisar flerspråkiga elever. Mina resultat visar att det är en tillgång att kunna använda flera språk för fördjupad förståelse i undervisningsämnet.

Susanne Sawander