”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Många gymnasieelever använder sig av kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det visar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i historia och svenska i botten och har undervisat i både grundskolan, gymnasiet och på komvux. Historiska förklaringar är en grundläggande del för hur elever förstår och lär sig historia. Som lärare såg jag att läroböcker ofta fokuserar på fakta snarare än tolkning och resonemang för att förklara historiska händelser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar. Jag har följt och observerat åtta högstadielärare samt fem gymnasielärares historieundervisning med fokus på hur de förklarar historiska skeenden. Vidare har drygt hundra högstadieelever samt närmare 140 gymnasieelever fått i uppgift att förklara Hitler och nazisternas övertagande i Tyskland. Uppgiften hade liknande design som de nationella proven och var anpassad efter respektive nivå, högstadiet och gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasielärare i högre grad betonar historiska förklaringar utifrån en vetenskaplig disciplin. Det vill säga att vikta olika orsaker mot varandra. Undervisningen blir därmed mer komplex och mindre faktaorienterad. Min studie visar att långt från alla lärare kopplar historiska förklaringar till nutid. Vissa lärare gör det och där syns ingen skillnad mellan högstadiet och gymnasiet.

– Skillnaden i lärarnas undervisning framkommer desto mer i elevsvaren. Majoriteten av högstadieeleverna återberättar historia som fakta, medan eleverna på gymnasiet i betydligt högre utsträckning analyserar, tolkar och viktar olika förklaringar mot varandra.

Vad överraskade dig?

– Intressant är att många gymnasieelever använder kontrafaktiska resonemang när de förklarar historia. Det vill säga, de utvecklar resonemang genom ”tänk-om”frågor, där faktorer läggs till eller tas bort, ”vad hade hänt om/om inte?” Det vittnar om att gymnasielärare använder sig av kontrafaktiska resonemang i undervisningen då det kan vara ett spännande sätt att förstå och förklara historia.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både lärare, forskare och skolpolitiker kan ha det. För lärare kan det vara intressant av att ta del av kollegors övervägande, strategier och metoder som beskrivs konkret i avhandling.

– Bidraget till forskningen handlar främst om att avhandlingen belyser att förklaringstänkande i undervisningspraktiken framstår som mer mångfacetterat och mindre rätlinjig än vad tidigare forskning visat. Resultaten synliggör också elevernas progression i ämnet, vilket kan vara av intresse för skolpolitiker.

Susanne Sawander