Tala utbildning på rätt sätt – viktigare än man kan tro

Vad beror det på att vissa samhällen har låg utbildningsnivå? Ramona Ivener har intervjuat arbetarmän i olika åldrar från bruksorten Lesjöfors för att hitta orsaken. Politikernas utbildningsretorik visade sig vara en nyckel.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ingången var projektet ”Läsa och leva” på Karlstads universitet, ett projekt som handlade om lokala samhällen med låg formell utbildningsnivå. När jag själv skulle börja arbeta valde jag att titta på Lesjöfors i Filipstads kommun, där var utbildningsnivån hos männen var avsevärt lägre jämfört med riket. Sen är Lesjöfors en bruksort med anor från 1600-talet, vilket var en intressant utgångspunkt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka vad det berodde på att utbildningsnivån var så låg, med fokus på manlighet och den betydelse de lokala kunskapstraditionerna har haft historiskt. Tidsmässigt ligger fokus på hur utvecklingen har sett ut i Lesjöfors från 1940-talet och framåt. Jag har framförallt undersökt tidsperioden från mitten av 70-talet och framåt, då orten, precis som Bergslagen i stort, drabbades av den internationella lågkonjunkturen och den så kallade stålkrisen.

– Situationen fick stora konsekvenser för framförallt männen. Jag har tittat på utbildningsstatistik och också gjort flera intervjuer för att utifrån dem analysera männens syn på kunskap och utbildning i relation till förändringar i samhället.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Männen jag har undersökt faller inte inom ramen för ett tydligt utbildningsmotstånd. Istället visar de ett stort intresse för kunskap och utbildning, men den är inte formell, utan snarare informell, praktisk och något som flera säger att de kan lära sig i sin vardag, exempelvis via lärlingssystem.

– Men här finns en problematik. Det är den formella utbildningen som prisas från samhällspolitiskt håll. Dessa män är förankrade i en praktisk arbetarkultur, där det länge har varit naturligt att gå i sina förfäders spår. De känner sig oftast främmande för den retorik de möter på nationell nivå. De upplever att politikerna inte förstår deras situation, att de inte pratar deras språk.

Vad överraskade dig?

– Resultatet i viss mån. Jag hade förväntat mig att jag skulle spåra en tydligare motkultur mot kunskap och utbildning över lag, det har ju betonats i flera tidigare forskningssammanhang. Men tvärtom var det många av männen som framhöll betydelsen av utbildning, en som då framförallt skulle vara praktiskt tillämpbar, en ”manlig” kunskap.

Vem har nytta av resultatet?

– Många målgrupper förhoppningsvis. Alla som är intresserade av utbildningsfrågor och inte minst manlighet. I det stora sammanhanget verkar det ofta som om kraven på kunskap och utbildning i det moderna samhället går emot individers önskningar och behov. Därför tror jag att det är viktigt att vidga samtalet och diskutera utbildning utifrån olika kontexter.

Hanna Nolin