Tal-till-textredskap kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter 

Fakta

Sanna Kraft

Bor i Laholm
Född år 1984

Disputerade 2023-06-16
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Tala fram texten. När barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till-text

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag är logoped i grunden och har jobbat inom skolan och på ett centralt resurscenter som heter Kärnhuset, i Halmstads kommun. Där har jag arbetat med utredning av läs- och skrivsvårigheter och med handledning och konsultation till pedagoger och personal. Jag blev intresserad av läs- och skrivutveckling när jag skrev min magisteruppsats på logopedutbildningen om stavningssvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

− Den studerar om det kan underlätta för mellanstadieelever med läs- och skrivsvårigheter att skriva med tal-till-text, där de talar in text på en dator. Elever med och utan läs- och skrivsvårigheter har fått testa att skriva både med tal-till-text och med tangentbord. Jag har sedan undersökt hur de färdiga texterna blir, och hur elevernas skrivprocess påverkas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att skrivande är väldigt komplext oavsett vilket skrivredskap man använder. Trots att det var första gången som eleverna fick prova att använda tal-till-text för att skriva, så blev texten ganska lik den text de skrev med tangentbord. Det fungerade lika bra för alla elever, men för eleverna med läs- och skrivsvårigheter så verkar det underlätta mer än för de utan svårigheter. Det blev ingen signifikant skillnad i textkvalitet med de olika skrivredskapen. Men om man bara tittar på vilket redskap eleverna får den högsta kvaliteten med kan jag se att de som har svårigheter skriver sin bästa text med tal-till-text, och att eleverna utan svårigheter skriver bättre med tangentbord.

Skrivande är väldigt komplext oavsett vilket skrivredskap man använder.

− Eleverna arbetade lika mycket med innehållet i texten när de skrev med tangentbord som när de skrev med tal-till-text. Men det blir väldigt många fel när de skriver med tal-till-textredskapet, eftersom taligenkänningen kan missuppfatta dem. Redskapet kan inte skriva stavfel men det kan skriva fel ord som eleverna måste rätta. När de skriver med tangentbord måste de istället rätta sina egna stavfel. Det blir olika hinder under skrivandet med redskapet och med tangentbord, men hindren med tal-till-textredskapet kan vara enklare att hantera för eleverna med läs- och skrivsvårigheter.

Vad överraskade dig?

− Det som överraskade mig mest var att eleverna inte blev mer irriterade på redskapet när det skrev fel. När jag frågade en elev om det inte var jobbigt att rätta när det blir fel så svarade hen att det var verktyget som hade gjort fel och inte hen själv. Så det verkar som om eleverna kan förflytta felet till ett externt redskap istället för att rätta stavfel som de själva har gjort. Jag skulle vilja titta vidare på det och undersöka hur det påverkar motivation och ork att skriva längre texter.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag hoppas att lärare och specialpedagoger som redan nu använder redskapet och som upplever att deras elever är hjälpta av det, kan ha nytta av dem. Det kanske kan styrka lärarna, om de ser att praktiken också överensstämmer med resultaten i min avhandling.