Tal-till-text-träning stärker språk hos elever med intellektuell funktionsnedsättning

Fakta

Christina Sand

Född 1965
Bor i Ronneby

Disputerade 2024-06-14
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Assisterande teknik – att ta till sig och producera text: Ett stöd för elever i anpassad grund- och gymnasieskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare och speciallärare och har alltid brunnit för frågor som rör barn som har det tufft i skolan, med fokus på läs- och skrivsvårigheter. Efter att jag utbildat mig till speciallärare var jag anställd på Linnéuniversitetet i olika forskningsstudier, bland annat med datainsamling till en studie med assisterande teknik (AT) för elever med dyslexi. Studien fick goda resultat och det väckte mitt intresse att undersöka om den här träningen hade samma goda effekt på elever med intellektuell funktionsnedsättning, som är en ganska obeforskad elevgrupp.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att utforska om assisterande teknik, som i detta fall utgörs av text-till-tal (TTS) och tal-till-text (STT), påverkar möjligheterna för elever med intellektuell funktionsnedsättning i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan att ta till sig och producera text. Det är en sammanläggningsavhandling där resultaten av den ena studien har lett till den andra. I den första studien har jag undersökt avkodningsförmågan och läs- och lyssnaförståelsen bland 70 elever med intellektuell funktionsnedsättning i anpassad gymnasieskola. I studie två fick 5 elever enskild intensiv avkodningsträning tillsammans med en lärare. Den tredje studien handlar om lyssnaförståelse, här fick 41 elever text uppläst av talsyntes som de sedan skulle återberätta. I studie fyra fick fyra elever så kallad tal-till-text-träning: de fick använda tal-till-text för att producera text till givna bilder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avkodningsförmågan visade sig vara generellt mycket låg i den här elevgruppen. Elever med lindring intellektuell funktionsnedsättning låg i de flesta fall på en nivå motsvarande årskurs 3 i slutet av sin tid i den anpassade gymnasieskolan. Elever med måttlig intellektuell funktionsnedsättning befann sig generellt på motsvarande årskurs 1 i slutet av gymnasiet.

– Resultaten från studie två, där eleverna fick en-till-en-undervisning, visar att några elever ökade sin förmåga något, andra marginellt. I studien där eleverna fick träna text-till-tal ökade lyssnarförmågan på gruppnivå. Den fjärde studien, där eleverna fick tala in text till bilder, visar att samtliga fyra elever, varav två inte kunde läsa, förbättrade sina resultat både vad gäller att producera ord och meningar samt poängen på textinnehållet. Det här är lika viktiga som positiva resultat, då de visar att elever med intellektuell funktionsnedsättning, uppfattar och förmår mer än vi kanske tror bara de får rätt förutsättningar. Sammanfattningsvis visar min forskning att tal-till-text-träning är en effektiv metod för att stärka såväl språk som självkänsla och självständighet hos den här elevgruppen.

Vad överraskade dig?

– Jag har inte arbetat med elever med intellektuell funktionsnedsättning tidigare och det slog mig hur heterogen den här elevgruppen är. Förutom en intellektuell funktionsnedsättning har flertalet elever ytterligare diagnoser. Det innebär att det i princip är omöjligt att göra någonting på gruppnivå, alla elever har så otroligt olika förutsättningar. Därför är det oerhört viktigt att göra individuella kartläggningar för att tillgodose varje elevs behov och därmed möjlighet till likvärdig utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt arbetar i den anpassade grund- och gymnasieskolan eller med elever som har läs- och skrivsvårigheter överlag.