Svenskar och invandrare – en omöjlig uppdelning
De kommer från varma och soliga länder till vårt moderna land . Så står det inte längre i historieböckerna. Men fortfarande beskrivs invandrare och svenskar på helt olika sätt, enligt Vanja Lozics avhandling I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle”.
Född 1976
i Banja Luka, Bosnien-Herzegovina
Disputerade
2010-06-04
vid Malmö högskola med avhandlingen:
I historiekanons skugga. Historieämne och identifikations-formering i 2000-talets mångkulturella samhälle
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är historielärare och har funderat över vilken identitet man utgår från när man talar till elever. Vem är svensk och vem är invandrare? Jag ville veta hur eleverna ser på sin identitet och vilken betydelse det har för historieämnet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Första delen fokuserar på varför vi läser historia. I andra delen har jag tittat på hur läroböcker beskriver invandring och hur det förändras mellan 1962 och 2007. Tredje delen handlar om hur ungdomar tolkar sin etnicitet, när blir de bemötta som svenskar och när som invandrare? Den frågan knyts till historieämnet idag, vad tycker eleverna är problematiskt med historieundervisningen? Jag har intervjuat 36 gymnasieungdomar i Malmö, alla uppvuxna i Sverige, men en del av dem med föräldrar eller far- och morföräldrar som har invandrat. Jag har också intervjuat lärare och läroboksförfattare.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Läroböcker knyter ibland invandringshistoria till svenskars utvandring till USA, för att motverka främlingsfientlighet. Ändå beskrivs det lite olika. Utvandringen skildras utifrån vanliga människor medan invandringen beskrivs ur ett ovanifrånperspektiv. Man skrev förut till en förmodat helsvensk elev. Från slutet av 70-talet avtar det men invandrare beskrivs fortfarande som en homogen grupp, ofta kopplat till ofta arbetslöshet, socialt utanförskap och förlegade könsroller. Man läser i princip aldrig om högutbildade invandrare.
Majoriteten av eleverna tyckte att historieämnet är för europacentrerat. De med så kallad invandraridentitet ville också läsa mer om sina föräldrars födelseländer. Många berättade om hur deras identitet skiftar i rum. När de åker utomlands är de svenskar men i Sverige känner de sig som invandrare. Er dotter pratar väldigt bra svenska, hade en lärare sagt. Varför skulle jag inte göra det, undrade eleven, jag är ju född här. Sånt påverkar förstås identiteten.
Vad överraskade dig?
– Hur komplexa svar jag fick från eleverna, hur kloka de är. De fick mig att inse att det inte går att definiera en svensk och en invandrare helt bestämt. Jan Björklund har nog en mycket enklare syn på identitet än vad de här ungdomarna har, de som möter frågorna varje dag.
Vem har nytta av dina resultat?
– Framför allt riktar jag mig till lärare men det är också intressant för politiker och andra som planerar utbildning att förstå den här komplexa identiteten, att man inte kan dela upp folk så lätt.