Svenskan fortsatt stark inom forskarvärlden

Född 1980
i Vänersborg
Disputerade 2016-04-26
vid Stockholms universitet
Languages and Linguistic Exchanges in Swedish Academia: Practices, Processes, and Globalizing Markets
Nio av tio avhandlingar i Sverige skrivs på engelska, vilket oroat språkvårdare. Men man måste hålla isär vetenskapliga produkter från praktiken, menar Linus Salö.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Under grundutbildningen till språkkonsult kom vi in på svenskans ställning i vårt flerspråkiga samhälle och det var då uppenbart att den var som svagast inom den högre utbildningen och forskningen. Sen jobbade jag på Språkrådet och insåg att vi inte visste så mycket om det här. Det var mycket prat och oro, men inte så mycket solid kunskap.
Vad handlar avhandlingen om?
– Språkförhållanden inom vetenskapen. Jag har försökt förstå processen där engelska i vetenskapsvärlden har kommit att ses som ett problem och en resurs, och på vilka sätt det kan vara så. Dels har jag tittat på valet mellan svenska och engelska i vetenskapliga publikationer, dels på forskares vardagliga språkanvändning.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Man måste hålla isär vetenskapliga produkter från praktiker. Engelskan dominerar fullständigt i forskningstexter och nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Språkfrågan hänger ihop med forskningspolitiken och forskares önskan att publicera sig internationellt, eftersom engelska är det vanligaste forskningsspråket för kommunikation över landsgränser. De högst rankade tidskrifterna kräver bidrag på engelska, och att publicera sig där ger poäng till både forskaren och universitetet. Det riskerar att skapa en mer likriktad vetenskapsvärld, eftersom man i praktiken satt likhetstecken mellan kvalitet och det som är på engelska. Men forskare gör annat än att publicera texter. I e-post, möten, labb- och undervisningsmiljöer används svenskan jättemycket, både i tal och skrift. Så båda språken används, men för olika sysslor.
Vad överraskade dig?
– Hur stora disciplinära skillnader som finns. I vissa discipliner dominerar fortfarande nationella forskningsintressen, medan de internationella dominerar i andra, framför allt inom naturvetenskapen. Det reflekteras i användningen av engelska, men handlar mer om vad disciplinerna odlat för idéer om vad de ska göra. I historia till exempel finns en tradition att skriva för en utbildad allmänhet. Då är det ett stort steg att börja skriva 7000 ord långa artiklar på engelska. Det blir andra saker du kan berätta.
Vem har nytta av dina resultat?
– Språkintresserade människor, forskningspolitiker och språkpolitiker. Staten har många olika intressen kopplade till både språk och forskning, och ytterst handlar det om vilken vetenskap man vill ha och att rigga ett system för det.
Relaterade länkar

Svenska som andraspråk

Tematiska projekt i fritidshemmet
