Svenska elever har svårt att läsa och förstå matteuppgifter

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min inriktning är matematik med ett fokus på språk. Ämnesspråk är viktigt i allmänhet men matematiskt ämnesspråk är i många aspekter väldigt annorlunda mot till exempel litterära texter. Jag har också upplevt att elever har haft svårt att läsa och förstå uppgifter, inte att utföra själva beräkningen, men att tolka och förstå. Det är en del av den matematiska förmågan att kunna göra det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som är svårt när det gäller att läsa och förstå matematikuppgifter. Både vokabulär och de olika representationsformer som används i matematikuppgifter, som ord och olika typer av bilder, diagram och matematiska symboler. I de olika studierna analyserar jag data från PISA och nationella prov i matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om det finns många ord i uppgifterna i PISA som är ovanliga i matteböcker, som inte eleverna är vana att möta, finns det en risk att det är läsförmågan som testas och inte den matematiska förmågan. Eleverna ska kunna läsa och tolka uppgifter – det ingår i det vi ska lära oss när vi lär oss matte. Det handlar till exempel om kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga i matematik.

– När det gäller svårigheter i uppgifter som har med olika representationsformer att göra har jag sett att denna komplexitet förefaller vara relevant i ett matematikprov – det är något vi vill testa. Men jag kan se att vi behöver fokusera undervisningen mer på hur vi lär elever att läsa matteuppgifter och tolka dem. Efter att avhandlingen publicerats har jag har också fått feedback från flera verksamma lärare som känner igen sig i det här – att det som är svårt för eleverna är ofta att förstå uppgiften. När de förstår uppgiften så kan de oftast lösa den.

Vad överraskade dig?

– I en studie undersöker jag vilka typer av representationsformer som är svåra. Det överraskade mig att de svenska eleverna hade svårigheter med bilder i PISA. Det hade jag inte förväntat mig. Det kan vara så att bilder används på ett annat sätt i PISA än vad svenska elever är vana vid.

Vem har nytta av dina resultat

– Forskningsfältet, det finns inte så mycket forskning om texter i matteuppgifter och om olika representationsformer. Mina resultat visar några aspekter i texten som är svåra och vad som kan vara viktigt att undersöka vidare. För skolan är det viktigt att få syn på hur vi lär elever att läsa matematiktexter. Det finns en risk att vi tar för givet att eleverna lär sig att läsa det matematiska språket genom att lösa olika typer av matematikproblem. Mina resultat visar att det inte är så enkelt. Matematiktext är svår att läsa på flera sätt. Bland annat är uppgifter där det finns olika typer av referenser i texten svåra att läsa, något som indikerar att undervisningen behöver fokusera läsning i matematik.

Åsa Lasson