Svårt för lärare att nå djupare reflektioner i kompetensutveckling online

Onlinekurser för matematiklärare kan medföra svårigheter för deltagarna att reflektera på djupet och utveckla sin undervisning. Det visar Eva-Lena Erixon i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som matematiklärare på högstadiet och gymnasiet och jobbar som lärarutbildare i matematik. Intresset kommer från början av att rapporter visar att svenska elever presterar sämre och sämre i matematik, både på nationella prov och i olika internationella utvärderingar som PISA och TIMSS. Reaktionen och lösningen på de försämrade resultaten medförde att fokus till stor del riktades mot matematiklärare och att de skulle erbjudas kompetensutveckling. Jag blev nyfiken på om det är möjligt att lösa problemen med sjunkande resultat med hjälp av kompetensutveckling. Kompetensutveckling online har blivit mer och mer populärt utan att själva formen egentligen är beforskad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat matematiklärares kompetensutveckling online samt kompetensutvecklingens relation till policydokument och till lärares undervisning. Jag har undersökt vad olika policydokument, på nationell och internationell nivå, säger om behovet av kompetensutveckling. Jag har också tittat på hur kompetensutveckling genomförs och hur den påverkar matematiklärarnas undervisning. I den sista delen av studien har jag intervjuat matematiklärare som har fått dela med sig av sina erfarenheter av sin kompetensutveckling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns ett samband mellan kompetensutvecklingen och undervisningen i klassrummet blir påtagligt genom det fokus på vardagskontext och matematiska begrepp som finns på båda arenorna.

– Ett annat viktigt resultat är att lärarna hade svårt att nå djupare reflektioner i kompetensutvecklingskursen online. Lärarna kunde uppmärksamma och se problematiska situationer i sin undervisning, men de reflekterade inte på djupet och kom oftast inte med några förslag på hur man kan gå vidare och utveckla undervisningen. När jag intervjuade lärarna kunde jag se mönster på vad det här kan bero på. En koppling som jag kunde se är att online-formen kunde vara en av förklaringarna. Lärarna menade att avsaknaden av riktig ögonkontakt och kroppsspråk gjorde det svårare att få kontakt och förstå varandra. De uttryckte att det är svårt att ha en samtidig diskussion och att de spontana samtalen uteblir. Det tyckte jag var väldigt intressant.

Vad överraskade dig?

– Att det var så svårt att nå de djupare reflektiva nivåerna i kompetensutveckling online, jag var inte beredd på att det skulle vara så svårt. Det var också överraskande att det var så stort fokus på vardagsanknytning och användning av många begrepp i lärarnas undervisning. Det var nästan så att det matematiska innehållet kom i andra hand på grund av att lärarna strävade efter att presentera innehållet på ett sätt som de uppfattade skulle göra det lättillgängligt för eleverna. Det ledde vid vissa tillfällen till missuppfattningar och att man inte riktigt nådde de riktiga definitionerna av begreppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att många kan ha nytta av dem. De är användbara för personer som beslutar om kompetensutvecklingssatsningar och för de som jobbar med kompetensutveckling för matematiklärare. Även lärarutbildare i matematik kan ha nytta av dem. Vissa delar kan även matematiklärare i skolan ha nytta av.

Åsa Lasson