Svårt integrera teori och praktik
I lärarutbildningens styrdokument finns en intention att integrera teori och praktik. Henrik Hegender visar i avhandlingen, Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning, att integrering är komplicerad.
Född 1965
i Nacka
Disputerade
2010-01-15
vid Linköpings universitet med avhandlingen:
Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag fick min doktorandtjänst inom ramen för ett större forskningsprojekt som handlade om hur lärarutbildningen hanterar verksamhets- och högskoleförlagd utbildning, vilket betydde att ämnet redan var ganska givet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om hur lärarkunskap formuleras och bedöms inom verksamhetsförlagd lärarutbildning (VFU). Jag har tagit min utgångspunkt i att lärarkunskap betraktas som såväl teoretisk som praktisk i den svenska lärarutbildningens styrdokument, och att båda dessa delar förväntas integreras i utbildningen. I avhandlingen har jag gjort en analys som grundar sig på att lärarkunskap kan förstås som: påståendekunskap (vad lärare vet och kan uttrycka), procedurkunskap (vad lärare i handling utför), forskningsgrundad kunskap och erfarenhetsgrundad kunskap.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag har sett att intentionerna att integrera teori och praktik bara synliggörs till viss del i kunskapsmålen. Kunskapsmålen kännetecknas av ett mischmasch av teori och praktik, där procedurkunskaper och erfarenhetsgrundad kunskap dominerar.
– I de bedömningssamtal som jag granskat syns dock integreringen mycket lite. Bedömningen påverkas starkt av hur lärarutbildarna arrangerar VFU-besöken och VFU-samtalen, exempelvis beroende på om man gör lektionsobservationer eller inte. Dessutom kännetecknas bedömningen av att vara vägledande snarare än examinerande. I samtalen är det tydligt att det är lärarstudenternas procedurkunskaper som bedöms. Bedömningen görs nästan aldrig med anknytning till kunskapsmålen, och lärarstudenternas påståendekunskaper diskuteras eller bedöms nästan aldrig. Det är i stället lärarstudenternas procedurkunskaper som står i fokus, och de bedöms utifrån lärarutbildarnas och mentorernas egna lärarerfarenheter.
Vad överraskade dig?
– Att kunskapsmålen formuleras på så olika sätt vid de olika lärarprogrammen och att organiseringen av VFU-besök och VFU-samtal har så stor betydelse för bedömningen av lärarstudenternas yrkeskunskaper.
Vem har nytta av dina resultat?
– I första hand de som är ansvariga för hur verksamhetsförlagd utbildning organiseras vid lärarutbildningarna. Men resultaten kan också vara relevanta för andra yrkesutbildningar inom högre utbildning som hanterar arbetsplatsförlagd utbildning.