Skolledares syn på decentralisering och konkurrens

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv rektor och arbetade i ett system som var väldigt decentraliserat och där man konkurrerade med andra skolor. Jag var helt enkelt nyfiken på vad andra skolledare tyckte om decentralisering och marknadskrafter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur sammanlagt 40 skolledare ser på decentralisering och marknadskrafter: 20 av skolledarna var svenska och fanns i en kommun jag kallar Torp, 20 var engelska och fanns i ett county utanför London som jag gav det fiktiva namnet Villa. Dessa två kommuner hade nämligen ett samarbetsprojekt, vilket gjorde det möjligt att jämföra inställningen hos skolledarna i respektive land.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Vad gäller styrsystemen så visar avhandlingen att även om skolsystemen kallas decentraliserad i både länderna, så är systemet mycket mer decentraliserat i Sverige. Det verkar vara den bakomliggande anledningen till att de svenska skolledarna hade en mer positiv inställning till systemet, eftersom det gav dem ett ökat självbestämmande. I England var skolledarna mer styrda och hade mindre att säga till om. Även när det gällde marknadskrafter var de svenska skolledarna mer positivt inställda än de engelska, vilket gällde även för skolledare i skolor som inte hade stått sig så bra i konkurrensen. Det finns dock lokala omständigheter som försvårar jämförelsen mellan Torp och Villa i just konkurrenshänseende: i den senare beslutar nämligen lokala skolstyrelser (LEA) över vilka upptagningsområden som eleverna tillhör. Söker en elev till en skola utanför sitt upptagningsområde så tappar man sin plats i det egna upptagningsområdet – oavsett om ansökan godkänns eller ej. Eftersom de flesta skolor var fulla vågade elever inte söka till något annat än sin närmsta skola av rädsla för att förlora sin plats och hamna sist i kön. För de allra flesta familjer är inte heller friskolor ett reellt alternativ då de inte åtnjuter statligt stöd i England, vilket kräver att föräldrarna bekostar utbildningen. Regelverket medför således att skolvalet inte existerar på samma premisser i England som i Sverige. Enligt de svenska skolledarna hade konkurrensen mellan skolorna lett till bättre kvalitet, men i England hade LEA en lokal strategi som gick ut på att skolorna skulle samarbeta istället för att konkurrera, så även ur den synvinkeln var konkurrensen delvis satt ur spel. Det fanns dock en fördel med LEA, och det var att de själva kunde styra gränserna för upptagningsområdet och därmed skapa en större social och etnisk spridning bland eleverna. I Sverige finns skolor där närmare 80-90 % av eleverna är invandrare, medan det i det engelska countyt var ganska jämnt fördelat kring 50 %.
– En anledning till att de svenska skolledarna såg positivt på konkurrensen kan vara att de var så nöjda med decentraliseringen och det ökade självbestämmandet att det ”smittade av sig” på deras inställning till konkurrensfrågan. Men jag tror också att förändrade ekonomiska regler i den undersökta kommunen påverkade skolledarnas inställning: fram till och med 2001 fick skolor med överskott i budgeten föra med sig den till året efter – medan de som gick back fick börja året med ett underskott på kontot. Det blev ohållbart i längden, så efter 2001 fick skolorna inte överföra sina överskott till nästa år, och underskotten kunde skrivas av. Därmed kunde man balansera de negativa effekterna av skolval och konkurrens genom att skriva av en skolas budgetunderskott.
– Det finns flera tecken som tyder på att de svenska skolledarna har rätt när de hävdar att ökad konkurrens ger bättre kvalitet på skolorna: både elevresultat och nöjda föräldrar hade ökat efter att skolval hade införts i kommunen. Skolorna i den svenska kommunen har i mångt och mycket professionaliserats – man har inte råd att ha kvar lärare som inte fungerar längre och friskolor har haft svårare att etablera sig i Torp än i andra kommuner. Samtidigt kvarstår förstås vissa argument mot konkurrens – till exempel att vissa elever missgynnas genom att deras föräldrar saknar kunskap eller nätverk som möjliggör väl underbyggda, strategiska skolval. Jag vill dock inte per automatik skriva under på att dessa familjer därmed inte skulle ha förmågan att göra goda skolval åt sina barn, för det vet vi inte. Det vi vet är att 95 % av eleverna trots allt gör ett skolval, så nästan samtliga elever utnyttjar valmöjligheten. Som jag ser det är istället den stora nackdelen med skolvalen att de leder till en etnisk segregation i kommunen då vissa skolor är invandrardominerade.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att i princip alla skolledarna i den svenska kommunen var positivt inställda till decentralisering och skolval. Jag trodde nog att skolledare i skolor som hade haft svårt att hävda sig i konkurrensen skulle vara negativa. Jag förvånades också över att de engelska skolledarna var så styrda – jag hade förväntat mig att systemen skulle vara ganska likartade, men det fanns mycket mer omgärdande regler i England och en väldigt detaljstyrd läroplan. Tester och inspektioner är frekventa, vilket stressar skolledarna. Den omfattande kontrollen hämmade i mångt och mycket skolutvecklingen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det här är en kvalitativ studie, vilket gör den svår att generalisera från. Jag tror att den kan vara av intresse för politiker och andra som vill fördjupa sig i frågor om decentralisering och positiva respektive negativa effekter av konkurrens. När det gäller skolval så tror jag att den delen av avhandlingen kan intressera både skolledare och föräldrar. Det var verkligen intressant att se de skillnader som uppstod mellan skolledare i respektive land när de fick lista vad de trodde var viktigast för föräldrar som skulle välja skola. Skolledare från båda länderna satte närhet som nummer ett, men därefter satte svenska skolledare ryktet som nummer två, och först på sjunde plats kom resultatet. Engelska skolledare hade resultatet på andra plats – de var helt övertygade om att det var avgörande för skolvalet. Det visar på en viktig skillnad, för i England redovisas skolornas meritvärde mycket mer regelbundet och har dessutom en helt annan dignitet än i Sverige, där kvällstidningarna blåser upp det högst en gång per år.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Avhandlingen handlar om hur skolledarna ser på konkurrens, skolval, segregering och arbetskrafter, så studien tar egentligen inte upp själva arbetet i skolan. Däremot hoppas jag att resultaten kan visa att vi inte bör följa samma utveckling som i England: jag ser att decentralisering tillsammans med marknadskrafter har varit positivt, så jag hoppas verkligen att statsmakterna inte får för sig att återgå till en mer centraliserad styrning. Man har allt att vinna på att låta skolorna sköta sig själva – ta bara Finland som exempel: en viktig framgångsfaktor för dem har varit just decentraliseringen.

Hedda Lovén