Lärare ryggar i onödan för etiken i tekniken

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har ett intresse för teknikutvecklingen i stort och hur den påverkar människan – hur kopplingen mellan människa och teknik ser ut. Det var det som fick mig att börja forska om teknikprogrammet, inte minst eftersom det nationella programhäftet för teknikprogrammet tydligt anger att man ska ta upp etiska aspekter i utbildningen, framför allt i kursen Teknik, människa, samhälle. Vi fick ju en ny teknikutbildning på gymnasiet år 2000 som skiljer sig lite från den gamla genom en ökad tyngdpunkt på tekniken i relation till människan och samhället. Jag har ett genuint intresse för den utveckling som håller på att ske inom teknikutbildningen och tycker att införandet av etiska frågor i utbildningen är ett bra initiativ, det behöver vi mer av, men det väcker samtidigt frågor om vad som egentligen är möjligt att göra i klassrummet – vad är det man vill ska ske från Skolverkets sida?

Vad handlar avhandlingen om?

– Teknikutbildningen syftar generellt till att ge eleverna ett tekniskt språk, fackkunskaper och en förmåga att lösa tekniska problem. När man nu har börjat införa etiska aspekter i utbildningen väcker det en rad frågor: fungerar till exempel den nuvarande vokabulären i teknikutbildningen även för en undervisning i etiska frågor? Den förståelse som möjliggörs för eleverna är i stor utsträckning beroende av läraren, så ett viktigt fokus i avhandlingen har varit att undersöka om lärarna har ett etiskt resonemang – och i så fall vilket. För att kunna göra det har jag intervjuat 15 lärare som undervisar på kursen Teknik, människa, samhälle (som ska ta upp just etiska frågor kring tekniken). Lärarnas resonemang utgör därför grunden för hela min undersökning eftersom de pekar på möjligheterna i utbildningen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– I avhandlingen undersöker jag om den etiska undervisningen kräver en särskild vokabulär, kunskap eller yrkesetiskt ansvarstagande. Resultaten visar att undervisning i etik rimligtvis inte är beroende av en särskild vokabulär, vi kan undervisa och förmedla etik på en rad olika sätt, med en mängd olika uttryck och ord. Det finns snarare en risk för att en särskild vokabulär kan leda till problem eftersom det kan skapa oklarheter kring vad man egentligen menar. Inte heller finns det någon särskild kunskap om etik som direkt skulle öka förståelsen för etiska problem eller lösningar: det handlar mer om att förstå olika sätt att handla och resonera kring etiken, om en sorts etisk tro och tillit. Slutligen finns det inget specifikt yrkesetiskt ansvar som eleverna kan lära sig i skolan (som till exempel yrkesetiska koder) – ansvar är komplext och det finns mycket som vi inte kan påverka. Men framför allt handlar etik om individens egen inställning, det går inte att ha en etik på arbetet och en annan hemma – dessa två måste höra ihop. Därför måste läraren agera utifrån sig själv när det kommer till undervisning i etik: det är inte i kraft av ämnesexperter som vi kan komma fram till vad som är rätt eller fel i ett etiskt teknikproblem, för att avgöra det krävs individens egen ansvarskänsla och etik. Eleverna måste därför få möjlighet att utveckla en förmåga att se
den andre, vad situationen kräver och konsekvenserna av sitt handlande, vilket kräver en lärare som kan väcka dessa tankar och frågeställningar och hjälpa eleverna att hitta sin egen etiska röst. Undervisning i etik kan heller inte drivas av kunskapskontroller på samma sätt som teknikundervisningen, det måste istället drivas av ett hopp om att eleven kommer att tänka och handla etiskt i sitt kommande yrkesliv.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Under intervjuer med vissa lärare framkom det att en del hade undvikit den etiska aspekten av kursen när det hade undervisat, ofta därför att de själva upplevde att de inte kunde något om etik. Samtidigt gav samma lärare massor av exempel på etiska problem under intervjun, så det förvånande mig att de tvivlade på en kunskap som de så tydligt verkade ha. Detta tvivel blev sedan avgörande för förståelsen av de problem som kan följa initiativ för att öka det etiska inslaget i undervisningen som sker i skolan.
Lärarna kände sig trygga i sina ämneskunskaper inom teknik, men inte i etik. Den osäkerheten ledde ibland till att man valde att fokusera på andra saker i kursen, till exempel teknikhistoria. Jag tror också att lärarna i viss mån konstruerade en bild av vad de trodde att etik skulle vara, de verkade tro att de behövde en särskild kunskap om etik eller ha gått en viss kurs för att klara av undervisningen. Kanske är det just ordet ”etik” som orsakar problem, för när vi började diskutera etiska frågor under intervjun sa flera lärare ”aha, nu förstår jag, det här är också etik”. Går vi ifrån de här konstruerade föreställningarna och diskuterar etik och moral på ett mer vardagligt sätt, så har de flesta massor av tankar och exempel att bidra med. Jag tyckte att många av lärarna hade nyanserade resonemang och klara hållningar till olika etiska frågor – genom att leva i det här samhället kan man inte undgå etiska problem, så bara genom sin livserfarenhet har man väldigt mycket med sig in i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som undervisar om teknik och studenter på högskola eller universitet som är nyfikna på olika tänkanden kring teknik och etik: jag ger en rad exempel i avhandlingen på olika etiska problem som andra lärare har tagit upp. Jag tror även att forskare kan ha nytta av resultaten, givetvis inom teknik och etik men jag tror att mina tankar kan appliceras även på andra områden som på olika sätt berör etik och moralundervisning i skolan. Jag tror också att det är viktigt att verksamma inom den utbildningspolitiska sektorn, Skolverket och andra myndigheter som formulerar sådana här program kan dra nytta av resultaten. Det finns aspekter som är problematiska, till exempel betygsättningen: för betyget VG i kursen Teknik, människa, samhälle krävs att man kan föra etiska resonemang, men hur ska det prövas och betygsättas? Det viktiga är ju inte bara vad eleverna kan där och då, utan vad de faktiskt gör senare i sina yrkesliv.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att resultaten kan påminna lärare om att man inte behöver vara expert på etik för att undervisa om det – och man behöver inga särskilda läroböcker för att kunna hantera etiska frågor! Avhandlingen visar på den mångfald som finns när det gäller sätt att närma sig etiska problem: film, internet, debatter i media, egna erfarenheter – det är bara några av de exempel som lärarna i min studie bidrog med. Det handlar bara om att våga väcka frågan och sätta igång en diskussion…

Hedda Lovén