SU:Frisch-intervju
Tove Frisch har tolkat innehållet i uppsatser om existentiella frågor, skrivna av komvuxstuderande från 41 olika länder och etniska grupper.
Tove Frisch har tolkat innehållet i uppsatser om existentiella frågor, skrivna av komvuxstuderande från 41 olika länder och etniska grupper.
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Det har dels att göra med min egen personliga bakgrund som uppvuxen i en familj med rötter överallt, och dels med mitt arbete som lärare i bland annat svenska och filosofi på Västerorts vuxengymnasium där vi har elever från 50 till 60 olika länder.– Avhandlingen är egentligen en följd av ett temaprojekt i mina klasser, där eleverna fick tala och skriva uppsatser om ett religiöst
kontra darwinistiskt förhållningssätt till världen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den är en tolkning av vad vuxenstuderande från 41 olika länder eller etniska grupper skrivit i uppsatser under rubriken "Min personligafilosofi".
– När jag analyserade det de skrivit såg jag att alla på något sätt förhöll sig till Gud och världsordningen, meningen med livet,
döden och vad man skulle kunna kalla för själen.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
– En sak är hur många OLIKA detaljerade sätt det finns att förhålla sig till Gud, meningen med livet och döden på.– En annan viktig slutsats är att motsägelsefullheter i elevernas berättelser framför allt visar sig i deras förhållningssätt till
förnuft kontra känsla, men inte när det gäller vad de upplever som förutsägbart kontra möjligt att själva styra över i livet. Och tvärsäkerhet
förekom nästan bara för att försvara Guds existens.
– Mina tolkningar har skett utifrån Jean-Paul Sartres existentialistiska perspektiv och det är ju inget nytt att vi människor slits mellan måsten och drömmar, men jag tror ändå att det är mycket mera förankrat i människor nu än när Sartre skrev "Varat och intet" 1943. Ingen kommer undan sin valfrihet idag.
Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?
– En sak var hur synen på hälsa skilde sig mellan religiösa fundamentalister och existentialister. De strängt religiösa skrev mycket om hälsa. Det varsom om det var det enda de kunde kosta på sig att be om för egen del. Annars handlade det mest om att lyda Gud. De som var mindre eller inte alls
religiösa skrev ingenting om hälsa, utan om andra saker de vill uppnå – om hälsan bara tillät.
– Familjen och familjens betydelse på gott och ont
poängterades mest av de svenska eleverna. Jag tror att det beror på att de är vanare att problematisera och fundera omkring familjen. För många andra grupper är familjen något självklart och något som är tabu att ifrågasätta.
– Men min stora upptäckt är egentligen sorglig. Jag har trott så mycket på det här moderna projektet att bara vi människor talar med
varandra så kan vi förstå varandra. Men det kanske inte är möjligt för religiösa fundamentalister och andra grupper att förstå varandra, eller ens samtala i vänskaplig ton, i alla fall inte på ytterligare några generationer. För mig som lärare betyder det att jag kanske inte får begära för mycket för fort.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla som arbetar med vuxna, på till exempel universitet och komvux, och särskilt i miljöer där många grupper med etniska eller andra olikhetervistas tillsammans.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
– Många av de texter mina elever skrivit finns med i avhandlingen. Jag har använt dem mycket i min egen undervisning, och jag tror att många andra skulle ha användning av dem på samma sätt, för att få igång samtal om existentiella frågor. Många av texterna är både spännande ochkontroversiella. Många elever kan identifiera sig med dem och de fungerar även inspirerande: om hon/han kunde skriva om sådant så kan väl jag med!
2006-06-08, Anna Lytsy, info@skolporten.com
&
Stockholm
Skolbibliotek
Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm eller digitalt via webbkonferensen. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. Missa inte att boka till bästa pris redan idag!
Läs mer och boka Åk F–Vux
6–7 maj 2025
Högläsning i förskolan
I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka Fsk