Studenters resa mot förståelse

Maria Weurlander har skrivit en avhandling som handlar om hur studenter på läkarprogrammet går till väga för att lära sig ett nytt ämne, vilka hinder och möjligheter de har. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen. Jag märkte då att många elever har svårt att förstå vissa centrala begrepp och processer inom naturvetenskap. Jag började fundera över hur jag gör som lärare för att hjälpa dem att förstå. Så småningom fick jag möjlighet att bedriva pedagogisk forskning på Karolinska Institutet och det föll sig naturligt att välja en kurs på läkarprogrammet. Men jag är inte specifikt intresserad av läkarprogrammet som sådant utan frågorna är mer generella.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om studenters resa mot förståelse av ett ämne, i det här fallet gällde det patologi som är en viktig del av läkarprogrammet. Studien handlar om hur de går till väga för att lära sig ett nytt ämne, vilka hinder och möjligheter de har. Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är att lärande är väldigt specifikt, att de strategier som studenter använder sig av beror på den specifika kursen, hur den är upplagd, vilka signaler som läraren sänder och vilka aktiviteter de har möjlighet att vara med i. Vissa aktiviteter hjälper dem att nå en förståelse av ämnet medan andra snarare sätter krokben för dem.

– Balansen mellan olika typer av aktiviteter är också viktig. Man måste ha en del informationsgivande aktiviteter som exempelvis föreläsningar där lärare förklarar saker. Studenterna behöver också informationsbearbetande aktiviteter där de får möjlighet att diskutera med varandra och lösa problem med lärare närvarande, där man utgår ifrån konkreta situationer.

Vad överraskade dig?

– Kursen jag undersökte ägde rum under fjärde terminen på läkarlinjen och studenterna var vid det här laget vana att läsa på universitet. Trots det beskriver samtliga studenter i studien att de upplevde ett kaos i början av kursen. Dels var det otroligt mycket nya ord. Dels visste de inte riktigt vad som var relevant och de var allmänt förvirrade i början. Samtidigt var de vana vid situationen och hade strategier för att kunna hantera kaoset.

– Det som är slående är att ur lärarens perspektiv ser man inte studentens kaos. Kursen planeras ur lärarens perspektiv där innehållet är välordnat och strukturerat – medan studenterna befinner sig i kaos. Det mest förvånande var just att studenterna trots sin studievana upplevde ett kaos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är universitetslärare, framför allt inom faktatunga utbildningar som naturvetenskap, teknik, medicin och vårdutbildningar. Men även lärare inom naturvetenskap på gymnasiet kan ha nytta av mina resultat. Det handlar mycket om hur man utformar aktiviteter för att hjälpa studenter att förstå.

John Miller