Strukturerat stöd hjälper unga med utländsk bakgrund genom gymnasiet

Femtio procent av unga med utländsk bakgrund blir inte färdiga med gymnasiet i tid. Många av dem skulle klara av sina gymnasiestudier om de fick uppmuntran, läxhjälp och hjälp med att strukturera sina studier, visar Michael Lindblads forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som studie- och yrkesvägledare och har länge intresserat mig för ungas utveckling och karriärövergångar. Särskilt de ungdomar som har haft det problematiskt – det ingår i min profession att vilja underlätta deras val av framtid.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är en del i ett större projekt om osäkra övergångar, där vi har undersökt ungas övergång från skola till arbete, där även ungdomar med skolmisslyckande finns med. I Sverige har vi en stor andel unga som inte blir färdiga med gymnasiet. Nästan trettio procent blir inte färdiga i normal tid. För unga med utländsk bakgrund är den siffran femtio procent.

– Min avhandling handlar om situationen för unga med utländsk bakgrund, specifikt unga med utomeuropeisk bakgrund som har misslyckats i skolan. Jag har intervjuat dem om övergången mellan skola och arbete. Jag har velat ta del av deras livsberättelser för att förstå processen bakom deras skolmisslyckande och vad som händer med dem efter skolan. Jag gjorde den första intervjun, där ungdomarna fick berätta sina livsberättelser, när de var 21 år. Sedan gjorde jag en uppföljande intervju ett år senare för att se vad som hade hänt sedan sist och vad de hade för tankar om framtiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många av de ungdomar som har deltagit i studien skulle ha klarat av sina gymnasiestudier med rätt hjälp. Den hjälpen handlar om att få hjälp med att strukturera studierna, få uppmuntran och tillgång till läxhjälp i skolan. De skulle behöva en strukturerad karriärundervisning i skolan som stöd för att välja framtid. Studie- och yrkesvägledning är en form av strukturerat stöd, men det som behövs är inte endast enskilda samtal. Vi har inte den typen av strukturerad karriärundervisning i Sverige och det är ett problem. De ungdomar som inte har tillgång till de resurserna i sin familj är beroende av skolans bidrag, och det bidraget är svagt visar mina resultat. Familjerna i studien har svaga resurser när det gäller utbildning och kunskap om svenskt utbildningssystem och arbetsmarknad. Ungdomarna är utlämnade till sig själva för att ta sig igenom skolan. I övergången till arbetsmarknaden är det viktigt med flexibla utbildningsmöjligheter i både vuxen- och arbetsmarknadsutbildning för att inte ”låsa in” de unga i lågt betalda serviceyrken.

– Även om familjen har svaga resurser så är den oerhört central för de här ungdomarna – på gott och ont. Fler än hälften av ungdomarna i min studie jobbar under studietiden för att kunna bidra till familjens ekonomi. En del i så stor utsträckning att de inte hinner med skolan. De har inte endast en individuell handlingshorisont – de har en kollektiv handlingshorisont där de tar hänsyn till familjens framtid och inte bara sin egen. I en västerländsk kontext är det mer fokus på individens framtid men hos de här ungdomarna finns ett tydligt ansvarstagande för familjen.

Vad överraskade dig?

– Att så många av ungdomarna arbetar vid så tidig ålder, och att relativt många av dem skulle ha klarat sina studier med kunnigt stöd från skolan. Det var också överraskande att ungdomarna tvingas hantera sitt invandrarskap dagligen, vilket tar både tid och energi från annat. De blir ofta utpekade som ett problem i skolan och de möter rasism och diskriminering, ibland även från skolans personal. Dessutom att den socio-geografiska placeringen i så kallade utsatta områden verka ha en betydande inverkan på ungdomarnas övergångar, handlingsmöjligheter och möjlighet till social rörlighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– All personal på grundskolan och gymnasiet, inklusive studie- och yrkesvägledare. Men även de som arbetar med underlätta för att unga ska komma in på arbetsmarknaden.

Åsa Lasson