Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det är ett stort glapp i matematikundervisningen mellan förskoleklass och årskurs 1. Det visar Sofie Arnell i sin avhandling om elevers möten med matematik i förskoleklass samt årskurs 1.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är både förskollärare och lärare i matematik och NO i grunden och redan där väcktes intresset för barn och elevers lärande i matematik kopplat till förutsättningar för lärande. Men också varför elevers intresse för matematik minskar högre upp i åldrarna. När jag sedan började forska insåg jag att matematikundervisningen i förskoleklass var ett relativt outforskat område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers möten med matematik i förskoleklass samt årskurs 1. Avhandlingen bygger på en observationsstudie där jag under drygt ett år har följt en klass från höstterminen i förskoleklass till höstterminen i årskurs 1. Jag har undersökt i vilka sammanhang där barnen möter matematik, vilka som deltar, om det är i grupp, med läraren eller enskilt? Men också vilka artefakter som används, alltså vad för slags material som nyttjas och hur man kommunicerar. I analysen har jag sedan jämfört förskoleklassens möten med matematik med de i årskurs 1. Här har jag också försökt hitta vad eleverna ges för möjlighet att lära sig i matematik med fokus på matematiska förmågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna möter matematik på en rad olika sätt, både i förskoleklass och årskurs 1. Mötena sker både enskilt, och i grupp med eller utan lärare och variationen är stor både vad gäller material som nyttjas och hur man kommunicerar. Utifrån verksamhetsteorin har jag sedan analyserat de möten med matematik som eleverna deltar i och funnit tre olika övergripande typer av matematikverksamheter: Övande, där eleverna får just öva på matematik genom att besvara rutinuppgifter. Lösningsorienterande, som innebär att eleverna, ofta i grupp, arbetar med ett konkret material för att lösa tilldelade uppgifter, exempelvis ta reda på hur många kastanjer som finns i en burk. Den tredje typen handlar om eget utforskande och innebär att eleven på egen hand och utifrån ett eget intresse med hjälp av matematik utforskar olika frågor, exempelvis vem som är längst. Analysen visar att samtliga tre typer av verksamheter går att koppla till olika matematiska förmågor, men respektive verksamhet fokuserar mer på vissa och mindre på andra.

– Resultaten visar också att det är ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. I förskoleklassen ges stort utrymme för elevernas eget utforskande. I årskurs 1 blir undervisningen mer formell och matematikverksamheterna utgår mer sällan från elevernas eget intresse. Kort sagt, i förskoleklass är matematiken elevcentrerad för att i årskurs 1 bli mer ämnescentrerad.

– Avhandlingen belyser också att de tre olika matematikverksamheterna, övande, lösningsorienterande och utforskande, ger eleverna olika mycket handlingsutrymme. Den förstnämnda ger minst handlingsfrihet medan prövande och utforskande ger mer. Å ena sidan kan hög handlingsfrihet leda till ökat intresse för ämnet, å andra sidan innebär stort handlingsutrymme inte med självklarhet att eleverna lär sig matematik.

Vad överraskade dig?

– Jag blev väldigt överraskad när jag upptäckte att eleverna i årskurs 1 ”smygutforskade” parallellt med den ordinarie undervisningen. Läraren hade gett elevgruppen i uppgift att räkna ett antal figurer men i stället valde eleverna att sortera figurerna efter typ, i det här fallet efter olika fordonstyper, vilket ju också är matematik. Jag tänker att lärare i högre utsträckning skulle kunna dra nytta av elevernas nyfikenhet och vilja att utforska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas av resultaten kan bidra till ökad förståelse och medvetenhet om matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, både bland verksamma och blivande lärare. Men även skolledare och skolpolitiker. Jag menar att om förskoleklass ska bli den nya ”ettan” och det redan nu finns ett glapp mellan matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, så behövs en mycket tydlig plan för att skapa god kontinuitet mellan förskolan och nya årskurs 1 vad gäller matematikundervisningen.

Susanne Sawander