Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Med Lgr 11 har historieundervisningens fokus alltmer riktats mot bedömning. Jessica Jarhalls forskning visar också att historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare i historia och alltid varit nyfiken på hur historielärare tänker kring undervisning. Det finns en bild av historieämnet som traditionstyngt och läroboksstyrt men den bilden stämmer inte alls med mina egna erfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur historielärare på högstadiet omformar historieämnet till undervisning. Vilka metoder och mål för sin undervisning har de? Avhandlingen bygger på två intervjustudier vid två olika tidpunkter. Den första gjordes med historielärare under den tidigare läroplanen, Lpo 94. Den andra studien gjordes med en annan grupp historielärare efter att Lgr 11 införts. Totalt har 21 lärare från 6 olika skolor och skolkontexter, intervjuats, både enskilt och i fokusgrupper. I avhandlingen har jag också analyserat lärarnas undervisningsmaterial, såsom pedagogiska planeringar och bedömningsunderlag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett genomgående resultat i båda studierna är att lärare lägger stor vikt vid att anpassa sin undervisning efter såväl styrdokument som elevgruppen. Tydligt är också att undervisningen blir mer detaljstyrd efter Lgr 11, vilket stämmer väl överens med den senaste läroplanen som ju också är mer detaljerad. En slutsats är att historielärare före Lgr11 hade större frihet i upplägget av undervisningen. Samtidigt visar intervjusvaren att det redan under Lpo 94 fanns en tyst överenskommelse om en given kanon i historieundervisningen. Den präglades av tiden mellan 1750-1950 med franska och industriella revolutionen fram till världskrigen. Kalla kriget kom med om ”man hann”. Efter Lgr 11 komprimerar lärarna sin undervisning i syfte att hinna med hela 1900-talets historia.

– Med den nya läroplanen förskjuts historieundervisningen mot ett betydligt starkare fokus på bedömning. Bedömning är närvarande i det mesta som lärarna pratar om. Nationella prov får också en större plats och många lärare planerar och anpassar sin undervisning så att den svarar upp mot de nationella proven.

– Sammantaget visar resultaten att det under Lpo 94 fanns ett större förtroende för lärarna att själva fatta beslut om undervisningen. Lgr11 rymmer en tydligare förväntan om vad undervisningen ska leda till. I avhandlingen belyser jag också aspekten kring historiemedvetande, vilket inte låter sig mätas på ett enkelt sätt. Jag menar att om all historieundervisning ska bedömas finns det risk att undervisningen missar andra viktiga kunskaper.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur mycket lärarna anstränger sig för att anpassa undervisningen efter eleverna. Men också hur mycket de nationella proven påverkar undervisningen. Jag hade förväntat mig mer kritik från lärarna men de var väldigt snabba på att just anpassa undervisningen efter läroplan och prov. Samtidigt var det oerhört glädjande att se lärarnas enorma engagemang och vilja att skapa en god undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt historielärare, jag hoppas att avhandlingen kan fungera som underlag för kollegiala diskussioner och reflektion kring den egna undervisningen. Andra som kan ha nytta av resultaten är lärarutbildningen och skolmyndigheter samt forskare som är intresserade av historiedidaktik.

Susanne Sawander