Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer var mycket aktiva och påverkade processen med att införa programmering i den svenska läroplanen. Det visar Anthemis Raptopoulous avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I början var mitt projekt inriktat på digitala spel och lärande. När jag gjorde min pilotstudie, några månader innan regeringen tillkännagav införandet av programmering i skolan, insåg jag att alla diskussioner handlade om programmering. Ju mer jag undersökte implementeringen av programmering i skolan, desto mer märkte jag av den starka närvaron av privata aktörer. Så jag bestämde mig för att titta närmare på hur det gick till när programmering kom in i den svenska läroplanen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Målet med avhandlingen var att bättre förstå den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen. Vilka aktörer som var involverade samt hur de politiska argumenten utformades och fördes fram. Jag försökte ta reda på svaret på frågorna vem, vad, när och hur programmering kom upp på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen. Avhandlingen utreder vilka som spelade en roll i utformningen av den politiska agendan för programmering, och hur denna agenda främjades och spreds i nationella och internationella politiska texter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att processerna som ledde till att programmering infördes i skolor påverkats av ett stort antal aktörer: statliga och mellanstatliga myndigheter, nationella och multinationella företag samt ideella organisationer och utbildningsinstitutioner. De externa aktörerna både påverkade och deltog i de beslutsfattande processerna. De bildade allianser med varandra och skapade en lobby för att introducera programmering i skolan. Genom de externa aktörerna och deras allianser spreds beslutet för programmering på många olika arenor. Det var en mycket komplex, dynamisk och snabb process. Men det som är mest intressant är hur många aktörer det var som blev involverade.

Vad överraskade dig?

– Först och främst var det överraskande att implementeringen gick så snabbt, allt hände på tre år. Men jag blev också överraskad över hur många externa aktörer, speciellt privata aktörer och storföretag som Microsoft, Spotify och Ericsson, som var aktiva i att implementera programmering i svenska skolor. De spelade en central roll i processen. Att det var möjligt är kopplat till att det svenska utbildningssystemet är väldigt decentraliserat, och att det därför är lättare för externa aktörer att gå in och påverka processer. Närvaron av privata aktörer i skolan är inte konstigt i sig, de har länge velat introducera teknologi i skolan, men det var överraskande att de var så oproportionerligt många.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är en kritisk reflektion över hur programmering infördes i skolan, och resultaten är mest intressanta för forskarvärlden och för de som arbetar på policynivå. Men jag hoppas att lärare och skolpersonal också tycker att det är intressant att få veta hur det gick till när programmering infördes i skolan.

Åsa Lasson

Foto: Clément Morin