Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Teknikundervisningen i förskolan visar på stora skillnader. Användning och förståelse för hur saker och ting fungerar blandas ibland samman med sådant som inte alls är teknik. Det konstaterar Pernilla Sundqvist som forskat om teknikundervisning i förskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som förskollärare och när förskolans läroplan revideras 2010 skrevs teknikundervisning fram som ett uttalat uppdrag. Själv hade jag läst teknik i lärarutbildningen men många av mina kollegor ställde sig undrande till vad teknik i förskolan egentligen innebär. När jag kom till högskolan insåg jag att forskningsfältet är väldigt fattigt, vilket sporrade mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolepersonal beskriver teknik i förskolan och undervisningen av densamma samt hur förskolan undervisar i ämnet teknik. Avhandlingen bygger delvis på en enkät med drygt hundra förskollärare samt barnskötare som svarat på relativt öppna frågor – varför förskolan ska undervisa i teknik, vad teknikämnet innebär, hur man kan arbeta med teknik i förskolan. Därefter gjorde jag djupare intervjuer med sju av förskollärarna och barnskötarna om hur de själva undervisar i teknik. Vidare innehåller avhandlingen observationer av teknikundervisning från två olika förskoleavdelningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolepersonal ibland missförstår innehållet i ämnet teknik. Inte sällan blandas teknik samman med naturvetenskap. Exempelvis tolkas olika slags experiment som teknik men vid närmare granskning tydliggör de snarare naturvetenskaplig kunskap. Det finns också en uppfattning om att så fort man använder digital teknik så är det teknikundervisning. Men att använda en lärplatta för att titta på djur och lära sig hur de låter är ju inte teknik. Det här är ett viktigt resultat för att bättre stötta studenter och förskollärare i att förstå teknik i förskolan.

– Vidare framkom att förskolepersonal tolkar läroplanens strävansmål på olika sätt. I läroplanen står bland annat att barn ska få undersöka hur teknik fungerar. Resultaten visar att en del tolkar detta som att barn ska få använda tekniska föremål, andra att barnen ska lära sig att förstå hur olika tekniska saker och system fungerar.

– Studien från de två förskoleavdelningarna visar att det inte verkar finnas någon likvärdighet mellan förskolorna vad gäller vad barnen får lära sig och vilka förutsättningar personalen har för att undervisa i teknik. På den ena observerade förskolan fanns två förskollärare och en barnskötare. Förskollärarna hade varje vecka schemalagd tid utanför barngruppen för planering och utvärdering. På den andra förskolan arbetade en förskollärare och två barnskötare. Här var förskolläraren ensam om ansvaret för undervisningen men hade ingen tid utanför barngruppen för vare sig planering eller utvärdering av verksamheten.

Vad överraskade dig?

– Förskolornas olika förutsättningar. Att ha tid utanför barngruppen, vara två ansvariga och kunna bolla och diskutera med varandra är stor skillnad mot att vara ensam ansvarig och antas planera och utvärdera samtidigt som man arbetar i barngruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förutom forskningsfältet hoppas jag att förskollärarutbildningen kan ha nytta av min forskning då resultaten belyser en rad kritiska aspekter av hur man kan förstå teknik i förskolan. Avhandlingen kan även användas som utgångspunkt för diskussion och reflektion bland verksamma förskollärare.

Susanne Sawander