Stora skillnader i skriftspråk hos högstadieelever
Det är stora skillnader i elevers skriftspråksutveckling på högstadiet, konstaterar MikaelNordenfors som i sin avhandling Skriftspråksutveckling under högstadiet har studerat ett30-tal elevers texter från nationella prov, noveller och essäer.
Född 1972
i Jukkasjärvi
Disputerade
2011-05-28
vid Göteborgs universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Skriftspråksutveckling under högstadiet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är svensklärare och har arbetat mycket med att utveckla skrivundervisningen tillsammansmed en kollega på en högstadieskola. Jag har funderat på vad det egentligen är som gör attman tycker att en text är bättre än en annan och vad det är som gör att man uppfattar det somatt utveckling sker under de år man träffar sina elever.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om trettioen elevers texter och skriftspråksutveckling mellan årskurs 5 och 9. Jag har tittat pådet stilistiska registret i elevernas texter och tagit fasta på hur de utnyttjar resurser som citat,referat och det egna berättandet. Utifrån det har jag försökt mejsla fram vilka skillnader somfinns mellan olika elevers texter, dels hur det rör sig inom gruppen men också över tid.Tidigare forskning har i begränsad omfattning gått igenom vilka skillnader det finns i olikatyper av texter som exempelvis noveller och faktatexter, man har oftast tittat på nationellaprov.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag målar upp en bild av vad som händer inom en relativt vanlig elevgrupp när man ber demskriva noveller och jag har även kartlagt skillnader inom elevgruppen. Det visade sig varastora skillnader mellan elevernas texter, ett gap som ökar från årskurs 6 till 9, vilket innebäratt det är ett tufft uppdrag för svensklärare att lägga upp sin undervisning.
De texter som belönas med högt betyg drar sig åt ett mer vuxet sätt att skriva skönlitteratur.Vissa elevers noveller behåller ungefär samma teknik under de här fyra åren och jagmisstänker att det har att göra med hur mycket de läser och hur intresserade de är.
Jag har skapat en utvecklingstrappa i fyra kvalitativa steg som lärare kan använda för att sevad som händer med texter under fyra år. Mina resultat kan bidra till kunskap om vilka samtalman kan föra i en grupp med elever som skriver så olika texter.
Vad överraskade dig?
– Hur pass avancerade texter eleverna kan skriva när de är femton-sexton år. Vissa har enextremt stor förmåga att skriva skönlitterära texter mycket tack vare att de har kvar enförmåga att leka med språket.
Vem har nytta av dina resultat?
– Avhandlingen riktar sig till stor del till blivande högstadie- och gymnasielärare eftersom denvisar vad som förmodligen är rimliga förväntningar på elevers texter.