Stora materiella skillnader mellan skolor
Född 1980
i Gällivare
Disputerade 2016-06-10
vid Umeå universitet
Den subtila ojämlikheten: Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter
En personlig bärbar dator till varje elev. Eller några få stationära datorer på flera hundra elever. Den materiella standarden varierar stort i skolorna, visar Pär Isling Poromaa i sin avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är gymnasielärare i grunden och arbetade tidigare på en skola där resursbrist var en del av skolvardagen, något som också påverkade elevernas sätt att lära sig. Detta väckte en hel del missnöje hos lärarna, som samtidigt såg att mycket pengar lades på marknadsföring av skolan. Det väckte mitt intresse för olika skolors materiella förutsättningar.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om skolors materiella förutsättningar och hur det påverkar lärares möjlighet att undervisa samt elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap. Jag har jämfört tre skolor: en innerstadsskola, en friskola samt en förortsskola. I de två förstnämnda gick elever vars föräldrar ofta var högutbildade, i förortsskolan hade elevernas föräldrar en mer varierad utbildningsbakgrund.
– Jag har undersökt skolornas materiella funktioner och kvaliteter, exempelvis i arkitektur, design och inredning samt lärandeutrustning. Studien bygger på omfattande observationer och intervjuer med rektorer, lärare och elever, totalt 74 personer.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att det är en stor skillnad i materiell standard mellan skolorna. I friskolan och innerstadsskolan har samtliga elever tillgång till bärbara datorer. I förortsskolan delar närmare 600 elever på 16 stationära datorer. Tillgången och kvaliteten på datorprogram är också mer begränsad här. Även den yttre skolmiljön visar på stora skillnader. Skolan i förorten beskrivs av både lärare och rektorer som sliten och av elever som tråkig. Många lärare söker sig bort härifrån, just på grund av bristen på utrustning. Rektorn har problem med att rekrytera trots att skolan kan erbjuda en bra lön.
– På de två andra skolorna görs tydliga satsningar på miljön, vilket också framhävs i skolornas marknadsföring. Materiell standard och miljö är sätt att locka elever med.
– Min studie visar att den materiella tillgången och yttre miljön ser väldigt olika ut i olika skolor. Detta påverkar elevers utbildningsmöjligheter och skolpersonalens förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Men materiell standard är också ett uttryck för vad elever anses värda.
Vad överraskade dig?
– Att skillnaderna var så stora. Jag hade inte förväntat mig att det skulle synas så tydligt.
Vem har nytta av dina resultat?
– Yrkesverksamma lärare, skolledare och skolpolitiker. Jag hoppas att studien kan bidra med kunskap om hur materiella villkor påverkar skolpraktiken och sätta ljuset på resursfördelningssystemets brister.