Stor variation i övergång från förskola till skola

Barns kliv från förskolans sista år in i skolans värld ser väldigt olika ut. Det konstaterar Johanna Lundqvist som följt barn i behov av stöd, och deras kamrater.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare i grundskolan undervisade jag i inkluderande lärmiljöer och upplevde att jag fick de verktyg jag behövde i specialpedagogiken. Därefter har intresset växt. Det är så viktigt att alla får en bra start i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ett femtiotal barns utbildningsvägar från sista året i förskolan till klass ett. Jag beskriver och analyserar hur vägarna ser ut, både för barn i behov av stöd och deras kamrater. Dessutom försöker jag beskriva vilken typ av insatser de barn som behöver stöd får och hur barnen upplevt sina tidiga skolår. Jag har ett brett anslag och tar även upp hur användningen av inkluderande undervisning sett ut över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnens utbildningsvägar varierade stort, alla gick till exempel inte i förskoleklass. Användningen av inkluderande undervisning minskade över tid och det fanns barn som gått fullt inkluderade i förskolan men som började direkt i en segregerad klass i skolan.

– Av barnen jag följde var omkring hälften i behov av stöd, antingen övergående eller över tid. De erbjöds till exempel integrerat stöd, en till en träning, behandling hos logoped och utökad tid i förskolan. Eftersom jag tycker det är viktigt att höra barnens egna röster så har jag också frågat dem om vad de behöver för att trivas. De pratar framför allt om att känna tillhörighet till kamrater, motoriska utmaningar, att kunna dra sig tillbaka och vila. Och att de får känna sig trygga och samtidigt fria och självständiga.

Vad överraskade dig?

– Att det var så många barn som ansågs vara i behov av anpassningar och särskilt stöd. Det skulle kunna bero på urvalet, eftersom jag från början valt ut åtta förskolor där det fanns barn i behov av stöd som jag kunde följa. När de började skolan spred barnen ut sig på ett 20-tal skolklasser. Det understryker hur viktigt det är att alla skolor är bra på att anpassa lärmiljöer och att erbjuda särskilt stöd. Sen blev jag förvånad över att kvalitén på förskolorna inte alltid var särskilt god, utifrån de faktorer som är viktiga för barn som behöver stöd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Beslutsfattare, rektorer, lärare, föräldrar, specialpedagoger och speciallärare. Jag hoppas att avhandlingen ska bidra till kunskap om hur övergång, anpassningar och särskilt stöd, och inkludering i de tidiga skolåren kan utvecklas.

Annika Larsson Sjöberg