Stor ohälsa hos unga kvinnor som blivit utsatta för våld

Våldsutsatta unga kvinnor har mycket sämre psykisk och fysisk hälsa än de som inte utsatts för våld. Sämst hälsa har den gruppen kvinnor som utsatts för flera olika typer av våld, konstaterar Anna Palm i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar som gynekolog på ungdomsmottagningen i Sundsvall. Några forskare gjorde en studie som visade att det var vanligt att ungdomarna som besökt mottagningen varit våldsutsatta. Vi som arbetar på mottagningen blev chockade över att våldsutsatthet var så vanligt och funderade över vad vi skulle göra med den informationen. Vi kom fram till att vi ville erbjuda ett hälsosamtal, utöver det som ungdomen söker för, och ställa frågor om våldsutsatthet och alkohol och erbjuda motiverande samtal till de som har ett missbruk. Vi beslutade oss för att göra det inom ramen för ett forskningsprojekt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi frågade alla ungdomar som kom till mottagningen under studieperioden om de ville vara med i studien. 73 procent, 1 051 tjejer mellan 15 och 22 år, svarade att de ville delta. Hälften blev en kontrollgrupp som fick hjälp med det som de kom till mottagningen för och den andra hälften fick även ett hälsosamtal. Vi ställde frågor om olika typer av våld; psykiskt, fysiskt, sexuellt våld med beröring och grövre sexuellt våld med penetration samt våld inom familjen. Vi frågade även om alkoholbruk. Efter besöket följde vi upp med enkäter efter tre och tolv månader. Vi har även gjort intervjuer med femton ungdomar som vi frågat om våldsutsatthet om hur de kände sig efter att ha berättat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Bland de tjejer som deltog hade 56 procent utsatts för någon typ av våld. Mer än hälften av de som utsatts för våld hade varit med om mer än en typ av våld. I den gruppen såg vi att det fanns stor ohälsa. De rapporterade mycket mer posttraumatisk stress, självskadebeteende, självmordstankar och försök men också mer somatiska besvär som ont i magen och huvudvärk än de som endast varit utsatta för en typ av våld. Tjejer som inte varit våldsutsatta skattade generellt sin hälsa som mycket bra.

– Studien visar att om man frågar unga tjejer om våldsutsatthet så svarar de i hög utsträckning. Vi kunde också se att det faktiskt är görbart, det tar inte så mycket tid. I nio procent av fallen har barnmorskorna som frågat om våld uppgett att det tagit längre tid. Men för 91 procent förändrades besöket inte så mycket. De innebär att det fungerar att genomföra inom ramen för vanlig mottagningsverksamhet. Tjejerna var positiva till att ha blivit tillfrågade, många beskrev att det hade hjälpt att få sätt ord på saker och att de aldrig skulle ha tagit upp det själva.

– I intervjuerna framkom att den stora gruppen förövare nästan alltid är andra unga och att om man har berättat för någon så är det för andra unga. Det är dolt för vuxenvärlden, vi har dålig insyn.

– När det gäller alkohol såg vi att 30 procent i båda grupperna hade ett riskbruk av alkohol. Av dem hade mellan 30 till 40 procent inte längre ett riskbruk ett år senare. När vi intervjuade ungdomarna om alkohol kunde vi se att de har svårt att relatera till frågor om hur många glas man dricker och vad som är ett standardglas. De kanske skickar runt en flaska som alla dricker ur. Den typen av frågor är inte användbara i ungdomsgruppen, det blir svårt att utvärdera deras svar. De tyckte inte det var så allvarligt om man drack två gånger i veckan så länge man sköter sig.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att det var så stor ohälsa i gruppen som varit utsatt för flera olika typer av våld. Vi var förvånade över att de skattade sin hälsa så pass mycket sämre än övriga.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med ungdomar. Inom vården är vi duktiga på att ställa frågor om rökning och matvanor, men vår studie visar att det är viktigt att fråga om våldsutsatthet eftersom det är så starkt kopplat till ohälsa.

Åsa Lasson