Stor ambition hos fritidspedagoger att stärka yrket
Är fritidspedagogens yrke på väg att dö ut? Birgit Andersson har forskat på vad som har hänt med fritidspedagogernas yrkesidentitet efter att fritidshemmen i slutet på nittiotalet blev en del av den decentraliserade skolan.
Född 1953
i Umeå
Disputerade 2013-03-01
vid Umeå universitet
Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har hela mitt vuxna liv arbetat med fritidspedagogik, som fritidspedagog, som fackligt engagerad och nu med utbildning av fritidspedagoger. Jag var nyfiken vad som händer med yrket när vi nu har en gemensam lärarutbildning med lärarexamen. Vad är det specifika med vårt yrke? Kommer det att försvinna?
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om vad som håller på att hända med fritidspedagogens yrke och värde i en konkurrensutsatt skola där prestationer ska kunna mätas, kontrolleras och bedömas i allt högre utsträckning. Skolan har en kursplan med uppifrån ställda krav som ska uppfyllas medan fritidspedagogiken framförallt handlar om att se vad eleven behöver och mår bra av, där utgår man från elevens erfarenhet och behov.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att det finns ett stort behov av att hitta nya bedömningsformer och kvalitetsarbete som är anpassat till fritidspedagogens verksamhet och miljö. Fritidspedagogerna upplever att de sitter i en rävsax. De vill gärna utvärdera, dokumentera och kvalitetsutveckla verksamheten, men tiden för det finns inte. Den tid som finns för planering äts upp av skolans behov, fritidshemmet får stå tillbaka.
Vad överraskade dig?
– Jag trodde nog att yrket var på väg att dö ut. Men det är en glad överraskning att det finns en stark ambition att stärka det unika med yrket. Jag såg fyra olika strategier/identiteter, två skolinriktade, de som jobbar mest under skoltiden, några få som ansvarar för ett specifikt skolämne och så de som för in mer fritidspedagogiskt innehåll, som exempelvis livskunskap och drama.
– De två övriga jobbar mest i fritidshemmet, några med på ett skolkompletterade sätt, exempelvis beräkna mängden av varm choklad till utflykten. Och så den ”traditionella fritidspedagogen”, som utgår från barnens initiativ och erfarenheter och utifrån de bestämmer vad man behöver just nu.
Vem har nytta av dina resultat?
– Verksamma fritidspedagoger, igenkänningsfaktorn är viktig, att få läsa om sin egen arbetssituation för att få verktyg att förstå och hantera den. Studenterna på fritidspedagogutbildningen, att se hur man på utbildningen kan hjälpa till med att möta skolans krav på bedömning och kvalitetsredovisning, att hitta sätt som fungerar för fritidshemmets verksamhet.
Hanna Nolin