Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Stödet till mobbade elever behöver bli bättre

Publicerad:2016-06-15
Uppdaterad:2016-08-17
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Karin Hellfeldt

Född 1985
i Karlstad

Disputerade 2016-06-10
vid Örebro universitet

Avhandling

The Hurt Self: Bullied Children´s Experiences of Social Support, Recognition and Trust at School

Bara en liten andel av de elever som mobbas utsätts under en längre tid. Men även efter att mobbningen upphört behöver eleverna stöd. Det konstaterar Karin Hellfeldt i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vi har diskuterat och pratat om mobbning länge, ändå fortgår det. Ofta är det fokus på hur dåligt det går för dem som utsatts, men jag vill lyfta fram personerna och deras berättelser och vad man kan göra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag försöker förstå konsekvenserna för de elever som mobbats. Hur utvecklas mobbning över tid och hur kan socialt stöd från elever och lärare hjälpa? Jag har samarbetat med Örebro kommun och gjort en enkätmätning med elever i årskurs 4-9 i de kommunala grundskolorna år 2012 och 2013. Eftersom jag har individdata har jag kunnat följa utvecklingen över året. Jag har också gjort en kvalitativ mätning där eleverna fått skriva mer utförligt, och jag har gjort djupintervjuer med fem unga med erfarenhet av mobbning i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mellan 2012–2013 utsattes sju procent av eleverna hela tiden för mobbning, men det är bara 1,6 procent som är konstant utsatta för mobbning, resten är olika individer som mobbas under perioder.

– De som utsätts för mobbning får ofta psykosomatiska symptom, som magont. Det är lätt att tänka att de som mobbas under en längre tid skulle må sämst, men så är det inte. Alla som mobbats mår ungefär lika dåligt. När mobbningen upphör mår de flesta bättre, men de mår fortfarande sämre än de kamrater som aldrig utsatts för mobbning. Det visar hur allvarligt det är och de här eleverna behöver stöd. Som skollagen är utformad har skolan skyldighet att förebygga mobbning, men inte att följa upp hur eleverna påverkats.

Vad överraskade dig?

– Att lärarrelationen är så viktig. Det kommer fram både i intervjuer och i enkätundersökningen. Lärarens agerande får konsekvenser både för om mobbningen fortsätter och hur eleverna mår. Den som upplevt mobbning och inte upplevt sig rättvist behandlad av läraren har svårare att återupprätta en bra relation när mobbningen upphört.

– Eleverna är kloka och vet att det är svårt för läraren att förändra kulturen i en grupp men får de stöd från läraren och skolan så blir det ändå en stor hjälp. Lärare måste visa omtanke, fråga hur eleven mår och visa uppskattning, inte ifrågasätta och skuldbelägga offret.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med elever med erfarenhet av mobbning, men framför allt skolor.

Annika Larsson Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! En kurs för lärare och övrig personal i grundskolan som behandlar hedersrelaterat våld och förtryck i skolsammanhang. Du lär dig att identifiera hedersrelaterade beteenden, arbeta förebyggande och hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Kursledare är Issis Melin.
Läs mer och boka
Åk F–9
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev