Stöd saknas i arbetet i mångspråkiga barngrupper

Fakta

Johannes Finnman Grönaas

Bor i Västerås
Född år 1989

Disputerade 2024-03-22
vid Mälardalens universitet

Avhandling

Preschool staff’s working conditions and professional well-being in contexts with high proportions of early second language learners

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag pluggade först på ämneslärarprogrammet med inriktning gymnasiet, men blev efterhand intresserad av förskolan. Det bästa är om man kan nå eleverna med tidiga insatser. Om personalen har rätt förutsättningar i förskolan skapar det möjligheter att hjälpa barnen. Inriktningen på grupper där många barn inte har svenska som modersmål hänger ihop med att jag själv är uppvuxen i en Stockholmsförort som präglas av mångkultur.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om arbetsvillkor för förskolepersonal som jobbar med grupper där många barn har ett annat modersmål än svenska. De arbetsvillkor som tas upp är sådana som spelar roll för personalens professionella välbefinnande, alltså upplevelsen att göra ett professionellt och korrekt utfört arbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns flera lager av komplexitet, och utmaningar, för personalen. Utmaningarna finns både i organisationen och på en personlig nivå. När det gäller organisationen verkar personalen inte ha lika mycket stöd som i andra grupper. Personalomsättningen är högre och det är större svårigheter att rekrytera personal. Personalen upplever inte att man har samma stöd från rektorerna – ett skäl kan vara att rektorer saknar kunskap om arbete i en mångkulturell kontext.

– Ett annat resultat är att personalen inte anser att utbildningen förberett dem tillräckligt för arbete i en mångkulturell kontext. De professionella relationerna och samarbetet mellan medarbetarna hinner heller inte fördjupas lika mycket, både på grund av den högre personalomsättningen och för att det generellt krävs mer tid för omsorg. Det finns en annan dynamik i grupper med språkbarriärer, barnen leker och interagerar mindre med varandra.

– Språkbarriärer och kulturella skillnader gör också att kontakterna med vårdnadshavarna ställer speciella krav. Rollkonflikter kan uppstå. Ett exempel är att personalen kan bli ombedd att översätta brev som vårdnadshavare fått från myndigheter.

– Personalen ser flera resurser som viktiga. Det är bland annat stöd från rektorer, stöd från kollegor och möjlighet att styra sitt arbete själv. Öppenhet är också en viktig fråga. Det var tydligt att personalen efterlyser öppenhet och möjlighet att prata om frågor utan risk att känna sig dum. Det kan handla om till exempel praktiska frågor om mathantering eller olika traditioner.

Personalen upplever inte att man har samma stöd från rektorerna – ett skäl kan vara att rektorer saknar kunskap om arbete i en mångkulturell kontext.

Johannes Finnman Grönaas

Vad överraskade dig?

– Många pratade om gruppstorlek och personaltäthet, men vi såg inte något samband mellan det och upplevelsen av professionellt välbefinnande. Samtidigt är det viktigt att notera att det inte handlar om stora skillnader i gruppstorlek.

Vem har nytta av dina resultat?

– Blivande förskollärare och barnskötare, lärare på utbildningarna, rektorer samt beslutsfattare i kommuner. Skolverket när det gäller läroplaner, eftersom personalen beskriver att de inte kan följa läroplanen. Jag hoppas också att arbetet kan vara till nytta för andra forskare.