Starkt fokus på att täcka in betygskriterier

Fakta

Tobias Jansson

Bor i Rimforsa
Född år 1972

Disputerade 2024-03-15
vid Linköpings universitet

Avhandling

Varierade bedömningspraktiker i samhällskunskap. Validitet och agens i lärares beslut om bedömningars syften, innehåll och metoder

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under min egen lärarutbildning i mitten av 90-talet ingick inte särskilt mycket om bedömning. Jag hade dock turen att ha en metodiklektor som satte mig på spåret hur man kan konstruera prov för att komma åt förståelse och resonemang om orsaker och konsekvenser, ett enkelt exempel är en bild som eleverna kan reflektera över.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker lärares bedömningspraktiker. Det handlar om bedömningar i samhällskunskap, vilken typ av innehåll och vilka förmågor man testar samt vilka metoder som används. Förutom prov handlar det om inlämningar, seminarier och redovisningar. En viktig fråga är också vad det är som gör att lärare gör som de gör, vilka faktorer påverkar?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en stor variation i lärares bedömningspraktiker, både vilket innehåll man testar och metoderna. Man försöker pricka in betygskriteriernas krav, men det kan variera till exempel hur mycket muntliga uppgifter man har och hur proven används. Jag resonerar om möjligheter och risker med variationen. Den är viktig för att kunna möta elevers olika behov, och variation gör det antagligen också roligare för läraren. Det kan dock finnas en risk att det är problematiskt utifrån likvärdighetsaspekt.

– Ett annat resultat är att det finns en diskurs som är starkt fokuserad på att täcka in betygskriterier, en summativ bedömning. En annan dimension, formativ bedömning, för att stötta elevers lärande, får mindre genomslag i de praktiker jag sett. Som forskare är man försiktig med värderingar, men det kan vara bekymmersamt tycker jag mot bakgrund av att formativ bedömning visat sig kunna vara väldigt betydelsefullt för elevers lärande.

– Ytterligare ett resultat är att det som främst formade lärarnas arbete var deras egna erfarenheter som studenter och diskussioner med kollegor. Man socialiseras in i en praktik på gott och ont. Alla lärarna som jag följt hade gått lärarutbildningen innan kurser om bedömning blev obligatoriska år 2011.

Det finns en stor variation i lärares bedömningspraktiker, både vilket innehåll man testar och metoderna.

Tobias Jansson

Vad överraskade dig?

– När jag ställde frågan om vissa metoder är mer lämpliga än andra för att täcka ett visst faktainnehåll så fick jag ibland svaret att man inte reflekterat så mycket över det. Det var inte självklart att man hade funderat över det. Samtidigt måste jag ta lärarna i försvar, innan år 2011 ingick inte någon kurs om bedömning i lärarutbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är praktiknära forskning som kan vara till nytta för yrkesverksamma lärare. Samhällskunskapslärare känner igen exemplen, men även i andra ämnen finns inslag av resonerande förmågor och där kan avhandlingen bidra till tankar. Skolledare, lärarstudenter och vi som jobbar med utbildning av lärare kan också ha nytta av resultaten. På politisk nivå kan det vara viktigt att se att förändringar behöver tid för att få genomslag.