Ständig process att omförhandla gängse könsmönster

Hur blev du intresserad av ämnet?

Att flickors hållning till teknik och naturvetenskap har varit ett tema i decennier känner väl alla till. Jag började fundera över vad detta egentligen betyder och insåg att det inte var så självklart som man kan tro. Ju mer jag läste desto mer väcktes mitt intresse och jag upptäckte att frågor om kön kan förstås på olika sätt. Synen på många av dessa frågor har också förändrats över tid och jag ville fördjupa mig i detta.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om hur synen på kön i skolpolitiska texter både har upprepats och förändrats över tid. Jag har undersökt frågan utifrån de texter som utgör förarbeten till grundskolans alla läroplaner, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Det innebär att jag har studerat utredningar, propositioner, riksdagsmotioner och texter från politiska debatter.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

En sak som varit slående när jag läst texterna är att en ganska stereotyp syn på kön kan utläsas under den här perioden. Samtidigt utmanas det här synsättet hela tiden. Redan på 1940-talet ville man bredda snäva könsgränser och vidga elevernas handlingsutrymmen. Genom åren har det sedan kommit förslag från olika håll som har syftat till att luckra upp könsnormerna.

Jag har också blivit uppmärksam på den centrala roll som teknik haft sedan den första utredningen 1948. I den föreslår man praktisk undervisning där eleverna skulle överskrida de strikta könsgränserna. Man ville att pojkarna skulle prova på hushållsgöromål och flickorna teknik. Dessutom kombinerade man kvinnliga och manliga sysslor genom att skapa ett ämne som hette ”hemkunskaper med hemreparationer”, ett tydligt exempel på att det fanns en ambition att bryta upp könsnormerna. På 1960-talet blev däremot den här synen mer ensidig och man strävade i första hand efter att få flickorna till teknisk utbildning, delvis som ett resultat av att industrin behövde arbetskraft.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, från början tänkte jag att det skulle finnas en större skillnad i synen på kön under de här 60 åren, att synsättet skulle förändras på ett mer eller mindre linjärt sätt, men så var det inte alls. Jag har istället sett hur man snarare har förhandlat om hur kön ska förstås. Man har hela tiden utmanat gamla idéer och försökt omförhandla synen på kön. En annan sak som förvånade mig var hur radikalt det första betänkandet från 1948 var.

Vem har nytta av dina resultat?

I mina analyser har jag sett att många formuleringar som verkar normala vid en första läsning ter sig på ett annat sätt när man verkligen analyserar texten. Det finns mycket som borde problematiseras, men som vi i stället tar för givet och kanske själva upprepar. Min avhandling och mina analyser ger blivande och verksamma lärare möjlighet att tänka efter kring sådant som vi vanligtvis inte reflekterar över.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag hoppas att mina analyser av de här texterna kan få blivande lärare och lärare att förhålla sig mer kritiskt till vad vi säger och menar när vi diskuterar könsfrågor. Att de väcker eftertanke kring vad vi egentligen uttrycker. Ett konkret exempel är den politiska diskussion som var intensiv på 1990-talet. Man talade om kvinnodominans inom förskola och skola, vilken sades vara ett problem. Samtidigt framhöll man varje individs rätt att välja verksamhetsområde och yrke. I den här debatten framställdes det som negativt att många kvinnor sökte sig till området. Det var som att varje individs rätt att välja yrke sattes ur spel. Det egentliga problemet, att männen inte ville arbeta inom förskola och skola, diskuterades däremot inte alls.

Åsa Hernborg Axelson