Språkstörning inget hinder för flerspråkighet
Född 1977
i Lund
Disputerade 2015-11-28
vid Lunds universitet
Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning
Flerspråkiga barn behöver testas i båda sina språk för att man ska få en bild av barnets fulla kompetens. Det konstaterar Ketty Holmström i sin avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat i kommunikationsklasser för barn med språkstörning i Malmö, där hälften av barnen är flerspråkiga. Många barn har problem med ordförrådet långt upp i åldrarna. Det är ett stort område som vi behöver jobba mer strukturerat med.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen fokuserar på lexikal organisation hos flerspråkiga barn med språkstörning. Det är ont om test även för enspråkiga barn men det är så klart mer problematiskt att bedöma när ett barn har två språk. Vad kan vara en språkstörning och vad är typiskt för andraspråksinlärning? Jag har gjort språkliga tester på barn i åldern sex till nio år med arabiska som modersmål och svenska som andraspråk.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att man inte ska avråda från flerspråkighet bara för att barnet har en språkstörning, vilket ibland påstås. Ofta testas barnen bara i ett av sina språk vilket leder till överidentifikation av språkliga svårigheter hos det flerspråkiga barnet. Men lägger man ihop båda språken och ser till barnets fulla kompetens blir bilden en annan. Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas i samma takt som andra barn med språkstörning.
Vad överraskade dig?
– Det var ett bifynd. Trots att ungefär hälften av barnen i Malmö, och tjugo procent i hela landet, behöver modersmålsundervisning så var det svårt att hitta enspråkiga elever med språkstörning till min kontrollgrupp. Det borde ha gått mycket lättare än vad det gjorde. De enspråkiga barnen kommer i kontakt med logoped tidigare, men när barnen börjar skolan och följer informationen om de enspråkiga barnen med språkstörning inte med från landstinget till kommunen. Med flerspråkiga barn är man mer beredd på att de kan behöva stöd.
Vem har nytta av dina resultat?
– Framför allt logopeder som möter och ska bedöma flerspråkiga barn. Och alla som möter skolbarn. Skolan har fokuserat mycket på läsning och läsförståelse men för att förstå vad du läser måste du ha ordförrådet.