Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Har ordet ”herravälde” med killar att göra? Funderingar som dessa möter Lotta Olvegård i sin studie om hur andraspråkselever uppfattar lärobokstexter i historia. ”Dessa elever ställs inför stora språkliga utmaningar i ämnet”, konstaterar hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som andraspråkslärare i svenska på olika stadier, senast på Komvux, har sett hur svårt elever som inte har svenska som förstaspråk har särskilt i ämnet historia. I min D-uppsats analyserade jag lärobokstexter. Nu ville jag veta hur eleverna uppfattade texterna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mötet mellan andraspråkselever och lärobokstexter i historia. Jag har dels språkvetenskapligt analyserat texter ur fem läroböcker i historia, dels samtalat med 11 gymnasieelever, varav åtta med svenska som andraspråk och tre med svenska som förstaspråk. I samtalet med eleverna ställde jag frågor om innehåll och språk i texter från den lärobok de använde i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad jag vill lyfta är vilka enorma språkliga utmaningar som andraspråkselever ställs inför när de ska läsa lärobokstexter i historia. Utan stöttande samtal kring texten är det oerhört lätt att de hamnar fel. Det handlar inte om att eleverna är dåliga på svenska generellt utan om att andraspråkseleverna av olika skäl inte haft möjlighet att utveckla det ofta mycket ämnesspecifika skolrelaterade språkbruk som präglar lärobokstexter. Ord som exempelvis ”herravälde” används ofta i lärobokstexter i historia. ”Detta måste ha med killar att göra” gissar en elev.

– Ett annat svårtolkat begrepp som dök upp är den ”inhemska befolkningen”. ”Det måste vara detsamma som slavar”, resonerar några elever. I läroboksanalysen fann jag att texterna i de fem olika böckerna är påfallande lika både språkligt och innehållsmässigt. Historieböcker är dessutom skrivna utifrån ett västvärldsperspektiv, många historiska aktörer, platser och händelser tas för givna.

Vad överraskade dig?

– Jag var inte beredd att eleverna har så svårt att med texterna som de faktiskt har. Det chockade mig till en början. Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och lärarutbildare i alla ämnen kan ha nytta av dem. Det finns väldigt lite forskning kring andraspråkselevers läsande och lärande i skolan.

Susanne Sawander