Språklig agens bland flerspråkiga förskolebarn
Flerspråkiga förskolebarn visar på både språklig agens och initiativrikedom i samspelet med andra barn och vuxna. Det konstaterar Olga Anatoli Smith som undersökt tvåspråkigt lärande i en svensk-engelsk förskola.
Född 1984
Bor i Linköping
Disputerade 2025-01-25
vid Linköpings universitet
Being and Becoming a Bilingual Preschooler. A Co-Operative Action Approach to Bilingual Early Childhood Education and Care
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är född och uppvuxen i Kazakstan, och flyttade sedan till Los Angeles i USA där jag undervisade lingvistik vid University of California, UCLA. Många av mina studenter var, liksom jag flerspråkiga, vilket väckte frågor kring språkinlärning. När jag sedermera fick möjlighet att forska i Sverige ville jag undersöka ämnet med fokus på små barn. Den svenska förskolan innebär att det finns ett stort underlag som gör det möjligt att forska om just små barn. USA har inte någon motsvarande förskola, vilket är ett av skälen till att det saknas mycket forskning om små barn där.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om förskolebarns deltagande och möjligheter till tvåspråkigt lärande i en svensk-engelska förskola. Ingen av vare sig barnen eller pedagogerna hade svenska eller engelska som modersmål utan talade ytterligare ett språk hemma. Avhandlingen bygger på videoinspelningar från förskolan som jag sedan analyserat. Anslaget är barnens perspektiv där jag undersökt hur barnen skapar förståelse och initierar interaktion med andra barn och pedagogerna.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Framför allt att tvåspråkig undervisning i förskolan kan anta många olika former. Det finns inget sätt som är bättre, mer rätt och riktigt än något annat. Vad som tydligt framkom är att barn kan agera aktivt på två språk samtidigt. Exempelvis kan de vid gruppaktiviteter styra samspelet genom att stötta och hjälpa varandra när det uppstår språkförbistringar.
– Barnen initierade också interaktion med pedagogerna, särskilt i sammanhang som uppstod mellan planerade aktiviteter, exempelvis när de klädde på eller av sig. Då tog ofta barnen tillfället till att berätta för pedagogerna om något de hade gjort, sett eller funderade över. Kort sagt, barnen bestämde och styrde själva över samtalet och dess ämne.
En förhoppning är att min forskning kan öka kunskapen om hur viktigt det är för barns språkutveckling att samspela med flera andra barn och vuxna.
Olga Anatoli Smith
Vad överraskade dig?
– Jag överraskades verkligen över det engagemang och intresse för skolforskning som jag mötte i förskolan. Det var tydligt att pedagogerna i studien kände att projektet var viktigt och att forskning har betydelse för att utveckla den egna verksamheten. I USA är avståndet mellan forskning och praktik betydligt längre.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att både yrkesverksamma förskollärare och lärare som undervisar språk och modersmål, kan ha det. En annan grupp är föräldrar, en förhoppning är att min forskning kan öka kunskapen om hur viktigt det är för barns språkutveckling att samspela med flera andra barn och vuxna. Här fyller förskolan en stor och viktig funktion.