Sociala nätverk påverkar ungdomars möjligheter till jobb och bostad

Ungdomar med resursrika sociala nätverk har det lättare både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden, än unga utan sociala nätverk. Det visar Anton Anderssons avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?


– Jag är intresserad av ojämlika utfall. Att studera nätverk kändes som ett nytt sätt att förstå ojämlikhet kopplat till klass och familjebakgrund.

Vad handlar avhandlingen om?


– Om socialt kapital och i vilken utsträckning sociala relationer är användbara, och mängden resurser som man kan nå genom sina relationer. Ett exempel är att man kan ha det lättare att komma in på arbetsmarknaden om man känner personer som är inflytelserika.

– Jag har studerat en grupp unga vuxna mellan 19-23 år vars föräldrar är födda i Iran, forna Jugoslavien eller Sverige, i en enkätundersökning som cirka 3600 personer har besvarat. I enkäten har vi ställt frågor som handlar om arbetsmarknad, sociala relationer, vänskap och familj. En specifik fråga handlar om huruvida man känner olika personer i olika yrkespositioner, exempelvis läkare eller städare, eftersom det kan säga något om hur ens sociala nätverk ser ut.

– Avhandlingen består av två delar. I en del tittar jag på tillgången till socialt kapital och på vilka effekter det har på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Den andra delen handlar om tillgången till social kapital och i den har jag tittat på familjebakgrund och den socioekonomiska sammansättningen av skola och bostadsområde, det vill säga socioekonomisk segregation.

Vilka är de viktigaste resultaten?


– Att ungdomar har det lättare både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden om de har resursrika sociala nätverk. När det gäller bostadsmarknaden kunde jag se att nätverken har en stark betydelse för att få andrahandslägenheter och att de som har ett nätverk har lättare att flytta hemifrån än de som inte har tillgång till nätverk.

– När det gäller arbetsmarknaden så har också nätverken stor betydelse. Personer som har goda sociala nätverk söker jobb mer informellt och mindre ofta via Arbetsförmedlingen. Samtidigt kan det bero på att de får mer jobbtips utan att behöva fråga – men det kan också bero på att de har en större självsäkerhet för att få jobb och att de tar för sig mer.

– Mina resultat visar att den skola barn går i påverkar barnens utfall, inte endast på grund av lärare och betyg, utan även utifrån vilka kontaktnät som de får tillgång till. Det är en aspekt som har diskuterats för lite.

Vad överraskade dig?

– Det mest förvånande var att barn till invandrare från forna Jugoslavien och Iran inte har lägre socialt kapital än svenskfödda ungdomar, de har snarare bättre nätverk. Det är kopplat till att de utöver nätverket i Sverige har internationella nätverk relaterade till personer i andra länder, i huvudsak föräldrarnas ursprungsländer. Det handlar om två olika invandrargrupper som är relativt starka i Sverige. Samma sak gäller inte för andra mer resurssvaga invandrargrupper. 

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver forskare så är de intressanta för politiker och tjänstemän som är intresserade av marginaliserade grupper och av att granska effekten av segregation på ungas arbetsmarknads- och bostadssituation.

Åsa Lasson

Foto: Pontus Piazolla