Goda lärarrelationer kan motverka skolk

Kamratuppmuntran ökar risken för stök under lektionerna, visar Olof Reichenbergs forskning. Han konstaterar också att skolk påverkar skolresultaten negativt men att elever med en god relation till lärare skolkar mindre oberoende av social bakgrund.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I många klassrum sitter eleverna inte still, de kastar saker eller kommer för sent. Jag ville veta varför de gör så. Eftersom jag har en bakgrund som gymnasielärare i samhällskunskap tänkte jag att elevernas beteende kunde förklaras utifrån sociologiska faktorer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens bakgrund är att utbildningssociologer har fokuserat på sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer, till exempel socioekonomisk status och etnicitet, och skolresultat. Vi vet följaktligen mycket om sambandet, men mindre om varför det förhåller sig så. Jag argumenterar för att fler studier behövs om vad som pågår i klassrummet för att kunna förklara sambandet mellan bakgrundsfaktorer och skolresultat.

– Avhandlingen studerar mekanismerna bakom lärare och elevers handlande i klassrummet. Begreppet handlande syftar på vad lärare och elever gör. Exempel på handlingar som jag studerar är hur lärare undervisar, till exempel katederundervisning, individuellt arbete eller grupparbete, och vilka läromedel de använder, exempelvis lärobok eller datorer. Elevhandlingarna jag studerar är stök, skolk och sena ankomster. Med begreppet mekanismer avser jag processerna som leder fram till lärares och elevers handlande.

– Dataunderlaget består av två delar. Första delen är videoinspelningar från lektioner som bearbetats statistiskt. Där tittar jag på hur mycket tid som läggs på individuellt arbete eller hur lång tid elever som stökar upptar. Andra delen är sekundäranalyser av PISA där jag fokuserar på sambandet mellan elevers sociala bakgrund och skolk, sena ankomster och ansträngning samt relationen till lärare. Vidare undersöker jag vilka konsekvenser ansträngning och skolk får för elevers matematikresultat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första att kamratuppmuntran ökar risken för stök under lektionerna. För det andra att undervisningen och läromedelsanvändningen skiljer sig åt mellan olika skolämnen. För det tredje att skolk har negativa konsekvenser medan ansträngning har positiva konsekvenser för matematikresultaten. Ansträngning och skolk skiljer sig emellertid mellan första- och andragenerationens invandrarelever.

Vad överraskade dig?

– För det första, att elever med en god relation till lärare skolkar mindre i genomsnitt oberoende av social bakgrund.

– För det andra, att invandrarelever anstränger sig mer i skolan i genomsnitt. Å andra sidan undermineras deras ansträngningar av att de också i genomsnitt rapporterar mer skolk och sena ankomster. Ansträngningar höjer matematikresultat, medan skolk och sena ankomster drar ner matematikpoängen, det vill säga, de balanserar ut varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat riktar sig till lärare och beslutsfattare. Lärare kan å ena sidan få bekräftelse för att stök beror på sociala faktorer. Å andra sidan kan lärare få bekräftelse på att relationsarbete är en viktig del av arbetet. Beslutsfattare kan få bekräftelse på skolämnets betydelse för lärares arbete, betydelsen av att lärare får utbildning i relationsarbete samt betydelsen av invandrarelevers ansträngningar. Här finns mycket att ta vara på om man vill minska skolk och stök och höja matematikresultaten.

Åsa Lasson