Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

Mat, hälsa, träning och dieter är vanliga ämnen i det sociala medieflödet bland ungdomar, visar Christopher Holmberg. Att föra in källkritik även i hem- och konsumentkunskapen, är därför viktigt, menar han.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Inom ämnet kostvetenskap som jag forskat om, finns väldigt få studier om vilken roll sociala medier har relation till ungas syn på kost, vikt och hälsa. Det är lite märkligt eftersom 90 procent av dagens ungdomar uppger att de använder sociala medier. Det finns en stor vardagsförståelse kring sociala mediers påverkan på ungas liv men liten forskningsförståelse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ungdomar använder sociala medier i relation till frågor om hälsa, vikt, träning och kost. Den första studien fokuserar på hur ungdomar kommunicerar med bild och text på Instagram, en bild- och videobaserad app. Jag har undersökt vilken typ av bilder, på vad för slags mat och i vilket syfte unga lägger ut bilder på mat.

– I den andra studien har jag intervjuat 20 ungdomar mellan 13-16 år som behandlas för fetma inom öppenvården, om hur de använder sociala medier och internet i frågor som handlar om vikt och hälsa. Vi undersökte även hur ungdomarna upplevde det att presentera sig själva på sociala medier.

– Den tredje studien är en del av ett större forskningsprojekt om en hälsofrämjande intervention som pågick i en klass från årskurs 7 till 9. Här har jag undersökt hur sociala medier kan användas som verktyg i hälsointerventioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av huvudfynden är att de bilder som ungdomar sprider på sociala medier är ren och skär reklam för produkter. På många bilder på mat som unga lägger upp framgår producenten tydligt, vilket också är meningen. Merparten av bilderna visar onyttig mat som läsk, godis och bakverk. Positivt är att sociala medier utgör en stor inspirationskälla för såväl matlagning som träning och allmänna hälsofrågor. Många unga vittnar om hur de hittar recept, lagar och sedan sprider resultaten vidare genom sociala medier. Andra följer bloggar med träningsprogram, dieter eller allmänna hälsotips.

– I mina intervjuer med ungdomar som behandlas för fetma framkom tydligt att många söker information om mat, hälsa och viktnedgång på nätet och sociala medier, just för här kan de hitta ett forum som de känner sig hemma i, både vad gäller nivå, tilltal och form – film, bilder eller text.

– Vad gäller hälsointerventionen i skolan upplevde både elever och lärare att sociala medier är ett användbart verktyg för att både hålla ihop och hålla igång projektet.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att ungdomar använder sociala medier till allt från att sprida matbilder, inspireras att laga mat till informationssökning om mat, kost, träning, dieter. Utifrån ett skolperspektiv menar jag att källkritik är ett högst relevant även i ämnet hem- och konsumentkunskap. Källkritik är idag självklart i många andra ämnen, men inte lika ofta inom just hem- och konsumentkunskap.

Vad överraskade dig?

– Att de ungdomar med fetma som jag träffade var så öppna och villiga att prata om sin situation och hur de använde sociala medier för att få ordning på sin vikt. Jag insåg att många av unga med fetma har ett stort behov av att prata om sin vikt utifrån sitt eget perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Vården i första hand. För skolan tänker jag att resultaten kan bidra till ökad kunskap om hur sociala medier kan användas i undervisning, kanske genom att ställa enkla frågor om vilka sidor som eleverna besöker och i så fall varför.

Susanne Sawander