Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar vars föräldrar har låg social position löper större risk att drabbas av depression. Det visar en avhandling av Therese Wirback.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är en lång resa som började med mitt intresse för mat, näringslära och hälsa. En kollega på Karolinska institutet började prata om sociala skillnader i hälsa och det lät spännande. Mitt intresse växte och jag började snöa in på sociala skillnader när det gäller depression.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker om ungdomar med låg social position i barndomen har större risk för depression än de med hög social position, och hur unga män som drabbas av depression upplever den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå påverkar med andra ord risken att drabbas av depression i unga år. Ungdomar med utlandsfödda föräldrar har en lägre risk för att få en depressionsdiagnos men det finns inga skillnader i självrapporterade symptom på depression mellan de med utlands-respektive svenskfödda föräldrar. För de ungdomar som har depression innebär en låg social position också högre risk för psykisk samsjuklighet, till exempel drogproblematik.

– De unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp. Processen kan underlättas, eller försvåras, av vilka personer man har i sin omgivning. De unga män jag intervjuat beskrev att det var betydelsefullt hur föräldrar och kompisar såg på deras situation.

Vad överraskade dig?

– Mina resultat är i linje med tidigare forskning som visar att det finns sociala skillnader i hälsa. Men det var intressant att se att detta också gäller för depression bland ungdomar i Sverige. Jag blev också tagen av berättelserna jag fick höra, och hur skolor och vården agerat. De unga männen kände att de blev annorlunda behandlade just för att de är män. Att de ibland inte blev tagna på allvar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, vårdpersonal och de som drabbas. Vi har folkhälsomål som går ut på att minska ojämlikheten och som professionell behöver man tänka på det finns sociala skillnader samt att man behöver ta unga mäns berättelser på allvar och inte bara vifta bort dem som tonårsproblem.

Annika Sjöberg